Cypern: Sparpengar beslagtas för att rädda banker. ALLTSÅ: INSÄTTARGARANTIN GÄLLER INTE! http://www.svt.se/nyhetsklipp/nyheter/varlden/article1101994.svt Cypern har bland annat gått med på högre bolagsskatt i utbyte mot miljardstöd. Landet ska också genomföra en engångsskatt på banktillgångar. ”Stabilitetsengångsskatten” ska gälla alla - cyprioter och medborgare i andra länder - som har tillgångar i cypriotiska banker och beräknas inbringa cirka 5,8 miljarder euro.

Snart blir det dyrare att hantera kontanter http://www.svt.se/nyhetsklipp/nyheter/article1558407.svt Storbankerna höjer kostnaden för att hantera kontanter och det gör att det blir dyrare för butiker att hantera kontantköp.

Borde alla få låna av Riksbanken? http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1120&artikel=5737729 Låt allmänheten och företagen låna direkt från Riksbanken på samma sätt som bankerna får göra. Då skulle vi få ner räntekostnaderna till en bråkdel av det man betalar till bankerna, tyckte Bosse i Ring P1.

THL • för 24 dagar sedan Strålande förslag Bosse! När börjar vi? Synd att inte jag kom på iden själv för den är genialisk! 4 • Dela › Bild Ring P1 Redaktionen • för 25 dagar sedan Den här tråden stänger fredag 27/12 klockan 11.00. Tack för många intressanta synpunkter. /Thomas, producent • Dela › Bild Stan Borys • för en månad sedan Varenda utlånad krona har sin fordringsägare . Undrar vem kom först på "låna pengar som inte finns" ?,låna till eller belåna värde som inte finns,det kan jag förstå. Domestick utlåning är begränsad,men inte utländsk,som är redan uppe i 150% inhemsk. • Dela › Bild gunnarlittmarck • för en månad sedan Jag har länge ansett att riksbanken ska låna ut till företag och privatpersoner, men säkerheten ska vara än högre än bankerna som nu lånar. Det smartaste sätet är att exempelvis bara låna ut till fastigheter och då starta med kanske upp till någon procent av värdet, så öka i takt med att peningmängden behöver ökas, dock aldrig gå över kanske 40%? På så vis skulle till sist alla fastigheter vara belånade till 40% vilket skulle placeras i högre risker med högre ränta och det dagens banker gör skulle utföras av landets fastighetsägare. • Dela › Bild Johan på Huset • för en månad sedan Det som händer vid en bostadsbubbla är att värdet på fastigheterna går ned, medan lånens värde ligger kvar. Inträffar då problem med att betala lånens räntekostnad pga sjukdom, arbetslöshet eller ändrade sociala förhållanden kommer banken ta över fastigheter och tvångssälja dem. Fastigheten är satt i pant. Sådant inträffade på 1990-talets första år. Det sägs att många dras med skulder och fastigheten har gått för lägre pris än lånen. Det går inte att försäkra sig för allt, det torde vi se i USA och Sverige och avsaknaden av privata sjukförsäkringar och i Sverige arbetslöshetsförsäkring drabbat många. Bankernas stora problem är att de tillåtit konsumtion på kredit. Det måste finnas en produktion som står kraftfull mot krediterna. Annars får vi finanskris som 2008. • Dela › Bild Lars Olov • för en månad sedan Visst önskar man ibland att Riksbanken stod för all utlåning till folk med tanke på vad låg Riksbankens styrränta är och hur hög bankernas utlåningsränta är. Om det blev så att vi kunde låna av Riksbanken direkt då blev det större utrymme för att riksbanken kunde betala ut högre ränta till oss sparare. Den högre räntan vi då skulle få är de pengar som nu går till höjdanas höga löner och till aktieägarna. 1 • Dela › Bild Lars Olov • för en månad sedan Fiktivt fiktivt, det är väl inte mer fiktivt än att bankerna får lämna tillbaka de pengar de har lånat av Riksbanken och det ser nog skatteverket till att det är mer än låtsaspengar? Har skatteverket följt pengarna från där de skapades, av exempel tillverkning av något, sedan betalningen till den anställde, han i sin tur betalar sina skulder via banken, till att banken betalar till Riksbanken. Då förstår var och en att det inte duger med att det bara ska vara låtsaspengar. Det här är bara en väg pengar vandrar, sen har vi utlåning och vad räntan ger i förtjänst till bankerna. • Dela › Bild Johan på Huset • för en månad sedan Detta förslag ligger väl ganska nära alla tidigare förslag om en statlig bank som kan bryta kapitalisternas enväldiga privata oligopol; som har möts med ord och bannor, men i åtgärder ingenting från Borg. De flesta inser, att bankernas tidigare omvårdnad om kunden som förtroendekapital förbytts i försäljning av kapitalförsäkringar som äter kapital istället för ger avkastning, låsta i försäkringar för åttioåringar, samt kontroversiella räntegap på utlåningen. • Dela › Bild ♣♧♣♧♣♧♣♧ • för en månad sedan Det finns en analogi-princip inom islam, som går ut på att man ska försöka utröna orsaken eller principen bakom ett visst bud inom islam. Tex: Islam har ett uttryckligt förbud mot att dricka alkohol. På profetens tid fanns inget heroin och heller ingen handsprit. Så hur ska man ställa sig till dessa företeelser? Den rimliga slutsatsen är att alkohol är förbjudet att förtära, pga beteendet att inta alkohol orsakar rus. Således är heoin förbjudet, men handsprit tillåtet (dock inte att dricka). Islam har som bekant även ett förbud mot ränta. Ränta är förbjudet, därför att man inte får tjäna pengar på pengar! Därför är det desto mer anmärkningsvärt att det moderna islamiska bankväsendet valt modellen att gå runt räntan, genom att banken istället tar höga avgifter för lån. Det är ju jättesnett, då höga avgifter också är ett sätt att tjäna pengar på pengar. Kanske islam formellt tillåter avgifterna därför att avgifter på pengar faktiskt förekom på profetens tid, och man således menar att om avgifter borde vara förbjudet, så skulle det i så fall ha framgått uttryckligen i koranen. Om man har kunnat fastställa att avgifter på pengar förekom vid koranens tid, så menar nan väl i så fall, att man därför inte behöver tillämpa någon analogi. Eller så har muslimska skriftlärda hittat /på/ någon annan ursäkt för att tillåta avgifterna. Men sådana ursäkter duger inte, tycker jag. Oavsett vad principen är för hur koranen ska uttolkas, så är det ju löjligt att man kan gå emot själva principen för ett koranbud och ändå halal-märka verksamheten. Nej, satsa istället på JAK-modellen, dvs en bankverksamhet där både spara och låna är räntefritt. Då kan banken heller inte ha någon räntemariginal, och heller inte tjäna pengar på pengar, vilket ju är poängen. Ska det vara några avgifter alls, ska de i så fall bara täcka bankens egna utgifter för verksamheten och inte lämna någon mariginal för vinst. Alternativt kan man ta bort alla avgifter och istället ha utomstående aktörer dom täcker upp för eventuella förluster. Ev kan de som gått räntefria lån i gengäld åläggas att solidariskt gå in och täcka upp bara exakt så mycket som ba ken förlorat på andra låntagare. Om staten väljer att etablera en bankmodell (öppen för alla innevånare) som samtidigt möter islams krav för bankverksamhet, så öppnas möjligheten att staten helt enkelt går in och täcker kreditgivningsförlusterna. Detta måste givetvis kombineras med ett ansvarsfullt långivande, dvs inga lån till vidlyftiga bostadsaffärer eller annan spekulation. Om den muslimska bankverksamheten förbättras, då att den framgent följer principen att inte tjäna pengar på pengar, så ser jag möjligheten att den blir framgångsrik bland stora delar av befolkningen och rent av kommer att få ännu fler icke-muslimska kunder än det totala antalet muslimer i landet. Den muslimska bankmodellen låter sig också väl förenas med ett statligt, samhällsnyttigt, bankväsende. läs mer • Dela › Bild Roland Andersson ♣♧♣♧♣♧♣♧ • för en månad sedan År 2008 sänkte USA styrräntan till noll. Det var inte för att det står i Koranen att den ska vara noll. Om nu JAK-modellen är bra, hur kommer det sig att inte Föreningsbanken tillämpar den principen? Proudhon har redan testat modellen. Det gick inte så bra. Om det inte finns någon morot att sätta in pengarna i Banken, så kan jag väl lika gärna ha pengarna i madrassen. Loket • Dela › Bild ♣♧♣♧♣♧♣♧ Roland Andersson • för en månad sedan Vilka styrräntor riks-/centralbankerna har måste anses perifert i förhållande till koranbudet. Om styrräntan är högre än noll, så är syftet med det inte vinst, utan styrräntan styrs ju efter i vilken riktning riksbanken vill påverka rikets ekonomi; om riksbanken vill att aktiviteten och inflationen ska öka eller minska. I den mån en centralbanks ränteinkomster överstiger dess egna kostnader, kan den mellanskillnaden användas till välfärd. Det är väl inte jämförbart med att tjäna pengar på pengar? Dessa pengar kommer kommer ju inte någon enskild till del. Huvudsaken är att det inte görs privat profit på pengar. Frågan varför inte Föreningssparbanken använder JAK-modellen om den är så bra uttrycker ett mycket märkligt perspektiv. JAK-modellen är bra för kunden, inte banken! Föreningssparbanken använder inte JAK-modellen och ingen annan bank heller, eftersom bankerna tänker på sig själva och sätter sina egna intressen långt före kundernas! Bankerna vill just skapa privat profit, samt utverka pengar till så höga löner som möjligt till bankens anställda och dessutom så höga arvoden som möjligt till bankstyrelsen. Att man ska behöva påpeka en sådan självklarhet.. Det är någonting av det mest fundamentala i politiken att en företeelse inte i sig är absolut positiv eller negativ, utan främst har karaktären att gynna vissa intressen och missgynna andra. Politik är inte tekniskt, utan dess essens är värderingar och den går ut på att väga olika intressen och värden mot varandra. En politisk fråga är t ex om bankkundernas eller privatbankernas intressen är mest skyddsvärda. Förstår man inte, eller vill man inte förstå någonting så fundamentalt som motsättningen och oförenligheten mellan olika intressen, i detta fall bankkundens och bankens, så har man ett akut behov av större politiska inslag i sin världsbild -för att den ska bli tillnärmelsevis realistisk. Ställer du den här till synes dumma frågan för att du har den stötande åsikten att inte bara samhällsintresset och kundnyttan, utan även privatbankernas egenintresse skulle vara värt att vägas in, i bedömningen av vilken bankmodell som är lämpligast? Det absurda perspektivet fortsätter: Varför skulle kunden vilja ha sina sparpengar på banken? Det är inte i något avseende nödvändigt och heller inget självändamål att det ska finnas sparpengar i banker. Bankerna har inget behov av att vi har sparpengar hos dem. Det är ju därför samtliga banker redan idag ger usel inlåningsränta på alla konton, som inte binder pengarna i flera år, och bara halvhyfsad ränta på bundna konton. Har du missat att Lars Lenin för bara några inlägg sedan förklarar att bankerna inte behöver ha vare sig egna eller kundmedel som täcker de belopp de lånar ut? Ej heller behöver bankerna sparares inlånade medel till någonting annat. Den främsta orsaken till varför folk var pengar på banken är naturligtvis att de är säkrare där. Har man pengarna hemma, så kan man bli bestulen på dem. Eventuellt upplever man även tillgången till ett bankkonto som praktisk. Men det är upp till var och en. Har ingen några pengar på banken så är det inget problem med det, utom som sagt eventuellt för bankkunden själv. Jag vill ställa en motfråga: Om inte JAK-modellen är bra -varför använder JAK-banken den då? Och finns det några som helst uppgifter om att JAK-banken eller dess kunder skulle ha haft problem med modellen? läs mer • Dela › Bild Roland Andersson ♣♧♣♧♣♧♣♧ • för en månad sedan "Syftet med styrräntan är.." skriver du. Jag kan ju hävda.att syftet med att be till Gud fem gånger om dagen, är något väldigt nyttigt. Du kan ju inte förneka, att när FED sänkte räntan till nästan noll, så var det för att de var tvungna. När presidenten vill förstatliga banker och bilindustri, var det inte för att han hade blivit marxist eller nå't. Han ville rädda sin nation. Vad det spelar för roll om profiten är allmän eller privat, har jag inte fattat. Europas utsugning av tredje världen är i sin ordning så länge ingen enskild tjänar på det. Jag håller inte med. "Det är någonting av det mest fundamentala i politiken" skriver du. Sluta mästra! Det som står i ditt partiprogram behöver inte stå i mitt. I mitt står det: "politikerna vet inte vad de sysslar med". Jag misstänker att du ♣♧♣♧♣♧♣♧ har läst Marx' Das Kapital. En medioker journalist presenterade en ny politisk teori som fick genomslag i hela världen. Han presenterade ideologin ömsom som ekonomi ömsom som filosofi. Den var ingendera. Loket läs mer • Dela › Bild ♣♧♣♧♣♧♣♧ Roland Andersson • för en månad sedan Du skriver: "att när FED sänkte räntan till nästan noll, så var det för att de var tvugna". Detta låter sig ju väl förenas med att FED (och andra centralbanker) med styrräntan avser att endera höja eller sänka aktiviteten i ekonomin. FED tvingades att närmast eliminera styrräntan, då den åtgärden var nödvändig just för att försöka sätta fart på ekonomin, därför att det rådde recession. Du verkar mena att det förhållandet att FED var tvugna till en viss åtgärd skulle utesluta att man samtidigt kan ha ett syfte med den åtgärden, vilket jag inte alls håller med om. FED var ju inte i absolut mening tvugna. Det finns ingen lag som säger att om den ekonomiska aktiviteten går under en viss nivå, så måste därmed styrräntan gå under en viss annan nivå. Ej heller befann sig FED:s ledamöter under hot. Tvånget, om man vill se det dom ett sådant, uppstod ju ur syftet att en viss aktivitetsnivå, i det här fallet högre än den då befintliga, skulle uoonås i ekonomin. Eftersom det var just för att uppfylla syftet att höja den ekonomiska aktiviteten, som man tvingades att sänka styrräntan till en så låg nivå, så är det ju definitionsmässigt oomöjligt att förekomsten av detta tvång, skulle kunna utesluta att man samtidigt hade ett syfte med den åtgärd man "tvingades" till. Jag tycker inte att det finns någon koppling till bön fem ggr om dagen. Sådan bön sker ju just i enlighet med ett religiöst påbud, en absolut regel, alltså en sorts tvång. Det må vara att det kanske står i koranen att dessa böner ska leda till en massa positivt, men det vore otänkbart att någon skulle be med den sortens beräkning snarare än pga själva påbudet. Emellertid är egentligen hela frågeställningen om FED agerar utifrån tvång eller syften med den ekonomiska utvecklingen, irrelevant. Om centralbanker till äventyrs har någonting med saken att göra, så är det enda relevanta med dem att: *deras ränta syftar inte till att skapa vinst, samt: *om styrräntan oavsiktligt orsakar vinst, så är den inte privat. Att syftet med styrräntan är att påverka ekonomin nämnde jag bara i förbigående, för att framhålla att syftet INTE är vinst. Men du hakar upp dig på en bisak, som saknar principiell betydelse i sammanhanget. Att presidenten inte förstatligade banker och bilindustri med ideologiskt syfte, utan för att han såg sig tvungen för att rädda ekonomin och jobben; är inte relevant vare sig i förhållande till inlägget du besvarar eller i förhållande till den här debattens ämne: Huruvida privatpersoner och företag ska få låna direkt av Riksbanken; för- och nackdelar med ett sådant system; samt vad man anser om det nuvarande svenska banksystemet. Ej heller har någon vare sig trott eller påstått att presidentens agerande motiverades av Marxism. (Högljudda medlemmar av tea-party-rörelsen påstår ju vad som helst, men de är heller inte relevanta för vår diskussion här och nu.) Således slår du in öppna dörrar, och riskerar därmed att ägna dig mer åt pseudodebatt än åt verkliga åsiktsskillnader. Emellertid är det intressant hur nöden kan framtvinga dygden, eller mao hur den yttre verkligheten påkallar marxistiska lösningar för att kunna fungera, trots att ekonomer, politiker etc i det längsta försöker undvika marxism. Du menar att Marx är medioker, men det tar vi inte så hårt, då förtroendet för Marx omdöme är högre än för ditt. Marxistiska lösningar är en sak. På senare tid har Marx dock främst uppskattats gör sin slående ackurata analys av hur kapitalismen fungerar. Marx förutsade ju redan för 150 år sedan att företagen kommer att bli allt större och färre till konkurrensens förfång, vilket ju är precis vad som pågår i ekonomin idag. Även liberalismen har sin poäng: Den bidrar med ett tydligt ideal för hur marknadsekonomi bör fungera. Liberalismen förmedlar ett antal principer för detta, t ex att konkurrensen skall vara maximal. Dessa principer kan med fördel tillämpas som absoluta krav, vilka ekonomin skall hålla sig till även i verkligheten, vare sig den och dess aktörer vill eller inte. Om liberalismens krav inte åtlyds i verkligheten, t ex pga oligopol eller oligopolliknande situationer i vissa branscher, bör staten agera snabbt och kraftfullt mot dessa missförhållanden, i detta fall genom att gå in och dela upp större företag i flera mindre, som ska konkurrera varandra, så att verklighetens marknadsekonomi återförs till liberalismens principer. Marxismen kompletterar liberalismen på ett mycket viktigt sätt: Marxismen har en mer cynisk syn på marknaden och dess aktörer. Liberalismen beskriver hur ekonomin idealiskt ska fungera, men marxismen ser hur ekonomin fungerar i verkligheten. Marxismen ser t ex att många företag inte accepterar fullständig konkurrens, utan motiverade av egenintresset väljer att avsiktligt agera för att begränsa konkurrensen. Liberalismen vet också att marknadens aktörer styrs av egenintresset, men har den naiva uppfattningen att de spelar juste. Marxismen har den realistiska insikten att marknadsaktörerna driver egenintresset så långt att de bryter mot principer för hur marknaden bör fungera, regler och t o m lagar. Marxismen genomskådar och avfärdar den marknadsliberala grundtanken att den sammantagna verkan av allas egenintressen skulle utgöra allmänintresset. Marxismen förstår att man inte kan uppnå allmänintresset utan att medvetet och aktivt främja det, vilket sker genom statlig intervention. Självklart är det inte okej att Europa suger ut tredje världen. Det är bara det att du nästan hela tiden håller dig utanför ämnet: Koranen förbjuder ränta, därför att man inte får tjäna pengar på pengar. Dessutom handlar ju hela debatten om bankväsende. Europas utsugande av tredje världen består främst av att man traditionellt styrt tredje världens näringsliv mot produktion av råvaror, vilka man sedan betalat för dåligt för.Dvs det handlar om att tjäna pengar på varor, inte på pengar; varför det är svårt att se hur detta, ens med skohorn, skulle höra till denna debatt. Vidare brukar det främst vara privata intressen, inte stater, som profiterar på tredje världen. Det finns även ett profiterande som består av allt för höga räntor på tredje världens statsskulder. Visseligen har man ofta dessa skulder till andra länder, men det innebär ju inte att styrräntan i den långivande staten skulle styra räntenivån på dessa skulder. Dessutom är lånen oftast indirekta, t ex via IMF, vilket visar med önskvärd tydlighet att styrräntor inte har med saken att göra. Ponera att alla får låna av Riksbanken; Då kommer Riksbankens ränta att bli den ränta alla låntagare i Sverige betalar, men däremot påverkar styrräntan inte räntenivåerna på tredje världens statsskulder. Då det alltså inte skulle vara tredje världen dom skulle betala räntan, utan svenska låntagare; så skulle det förstås vara ett mindre problem om räntevinster på dessa lån skulle gå till välfärden. Välfärden kommer ju oss alla till del, alltså även de låntagare som genom sina räntor skapat vinsten. Det fanns ingen centralbank på 600-talet, som Muhammed kunde ha kommit i kontakt med. Därav följer att förbudet rimligtvis riktar sig mot privat profit på räntor/pengar. Om man ser till den bakomliggande tanken borde det i alla fall bli slutsatsen. Hela tanken är ju att privat profit på pengar är orättfärdig. Dels för att dessa pengar är alltför lättförtjänta, utan vare sig ansträgning eller risk. Men framförallt därför att privat profit på pengar innebär att resurser ackumuleras på enskildas händer och förhindras att bidraga till allmänintresset. Dvs det leder i förlängningen till skev fördelning, orättvisor. Man kan inte på samma vis anse att statens användande av räntevinster just till det allmännas fromma, skulle orsala orättvisor. Statlig respektive privat vinst på pengar har alltså helt olika konsekvenser. Sedan kan det hända att koranlärda ändå, på rent formella grunder anser att även offentliga vinster på pengar är otillåtna. Hamnar man i det läget att räntenivån pga att man vill åtstrama ekonomin blir så hög att vinst uppstår i verksamheten och islam samtidigt anser detta som haram, så har man förstås ett aber. Kanske kan man välja att istället reglera ekonomin genom att höja avgifterna för lån vid högkonjunktur, så möter man åtminstone det formella kravet. Poängen är att i Sverige har vi en ganska stor muslimsk minoritet, som inte kan nyttja det ordinarie bankväsendet, som genom räntan står i strid med islam. Samtidigt har vi i majoritetsbefolkningen fått mer än nog av bankväsendet som det fungerar idag; pga övervinster och diverse andra orsaker (se mitt första inlägg). I det läget framställs förslaget att alla ska få låna från Riksbanken. Därför menar jag att vi bör ta fasta på de gemensamma intressena mellan muslimerna och den övriga befolkningen, för att om möjligt inrätta det statliga bankväsendet så att det blir till nytta för både muslimer och andra. Däri finns en önskan att vi andra ska kunna inspireras av islams förbud mot att tjäna pengar på pengar, som sammanhänger med islams känsla för social rättvisa. Om vi därigenom på denna punkt också lyckas uppnå integration, istället för segregation, så destobättre. läs mer 1 • Dela › Bild Roland Andersson ♣♧♣♧♣♧♣♧ • för en månad sedan Jag älskar motfrågor. JAK-banken använder sin modell, eftersom den inte känner till historien. De har inte läst om mutualismen. Loket • Dela › Bild ♣♧♣♧♣♧♣♧ ♣♧♣♧♣♧♣♧ • för en månad sedan Rättelse: "Föreningssparbanken använder inte JAK-modellen och ingen annan STÖRRE bank heller" -ska det stå, förstås. Jag är övertygad om att JAK-banken inte heller är vinstdrivande, men jag är inte 1000% säker, varför jag väljer bort den formuleringen. • Dela › Bild gunnarlittmarck ♣♧♣♧♣♧♣♧ • för en månad sedan Vilka i JAK-systemet betalar kreditförluster, drift och förskingring? Eller arbetar alla ideellt och kreditförluster samt förskingring är noll? Jag anser att JAK är för idioter utom några få som utnyttjar andras dumhet och har ett rent samvete för de aldrig använt det. 1 • Dela › Bild Roland Andersson ♣♧♣♧♣♧♣♧ • för en månad sedan Jag avvaktar fler rättelser. Kanske kan du berätta vad det är för skillnad mellan Koranens påbud och FEDs? Jag tycker det verkar vara religion alltihop. Mottagarna av priset i ekonomisk vetenskap, liknar profeter, som förutsäger framtiden, och som sedan har en utmärkt förklaring till att det inte blev som de förutsade. Loket • Dela › Bild ♣♧♣♧♣♧♣♧ • för en månad sedan Strålande ide. Storbankerna kommer ju aldrig att tillåtas gå i konkurs, oavsett vilka vilda spekulationer de gör, eftersom de anses systemviktiga. Självklart ska inga vinstdrivande företag ha rätt att existera på sådsna villkor. Vinst kan enbart fördras med hänvisning till risk. Vinsten är en ersättning till den som är beredd att riskera sitt kapital. Finns det ingen risk, så finns det absolut ingen anledning varför någon vinst ska accepteras. Dessutom fungerar konkurrensen på bankmarknaden dåligt, vilket experterna alltid påpekar. Det lär bero på att bankkunderna är för trogna etc, men det väsentliga är egentligen ATT konkurrensen är dålig. Vidare är banker oärliga och gör sitt bästa för att lura sina kunder. Typexemplet är att de kallar försäljningen rådgivning och råder kunden till placeringar, som är dåliga för denne, men desto mer lönsamma för banken, t ex i bankens dyra aktivt förvaltade fonder. Och bankerna (förutom Handelsbanken) sviker sin grunduppgift att tillhandahålla kontanter. Man är knappast välkommen in på banken. Man kan glömma att betala räkningar över disk, då avgiften tenderar att bli högre än själva räkningsbeloppet. Det är även svårt att sätta in kontanter på banken. Såväl tusenlappar som mynt tar man extra för att hantera, till förfång för butiker och föreningar. I de värsta exemplen har bankens hinder mot att sätta in mynt stått i vägen för hjälporganisationers insamlingar med bössor. Bankerna minskar ständigt på antalet av och tillgången till sammhällsnyttiga funktioner man utför. Dessutom är verksamheten inte enbart positiv för samhället, utan man bidrar även till bostadsbubblan, uppmuntrar till spekulation etc. Bankerna gör hellre det samhället helst såg att man lät bli, än det som samhället anser att bankerna borde göra. Det är märkligt att vi ska behöva betala så mycket, när sättet verksamheten bedrivs är av så tveksam nytta. Därför är det utmärkt om staten, via Riksbanken, tillför bankmarknaden lite verklig konkurrens, och gärna tar över så mycket som möjligt av bankverksamheten. Om det leder till att all privat bankverksamhet försvinner, så inte mig emot. Jag instämmer även i att det är mycket bättre om eventuella vinster i bankverksamheten tillfaller staten och därigenom kan användas till välfärden. Om det blir som vi önskar bör Riksbanken förstås öppna bankkontor överallt i landet för optimal tillgänglighet. Med fördel kan man ta systembolaget, det strålande exemplet på statlig verksamhets överlägsenhet över privat, som förebild gällande öppettider, service, sortimentets kvalitet osv. Förändringar är påkallade för att förbättra entreprenörers möjlighet att ta banklån: * Till skillnad mot idag ska det inte vara svårare att få ett litet banklån, exempelvis 20 000 kr, än ett stort banklån, exempelvis två miljoner. * Entreprenörer måste få tillgång till sk såddkapital. Dvs man måste få möjlighet till lån mycket tidigare i processen. Innan produkten/tjänsten har visat någon kommersiell potential. Ev också innan produkten/tjänsten är färdigutvecklad. Det ska räcka att entreprenören t ex har en lovande teknisk innovation att bygga verksamheten på. Idag kommer bankerna in och vill ha en del av kakan, när ett nytt företag redan har kommit så långt att sannolikheten är mycket hög att dess veksamhet blir lönsam. Det är så dags då. Om staten får chansen att styra upp bankverksamheten, så bör det inte vara allt för svårt att även genomföra dessa förbättringar för entreprenörer. Självklart förväntar jag mig också att staten ska utföra allt sådant som banker gjorde för femtio år sedan men nu undandrager sig, i all synnerhet om statens inträde på bankmarknaden, leder till att man får en dominerande ställning, vilket är mycket troligt om man kommer att erbjuda bankkunderna så goda villkor; som vi begär att man ska göra. läs mer 3 • Dela › Bild Roland Andersson • för en månad sedan Vi har ju sagt, att man ska,kunna kommentera anonymt. Dock har vi inte sagt, att man får skriva vad som helst för att man har pseudonymen "Anonym". Ni måste kunna stoppa den här personen. Han gör ju aldrig ett seriöst inlägg. Loket 1 • Dela › Bild Anaonym Roland Andersson • för en månad sedan Det är också jobbigt läsa dina åsikter för du har precis samma åsikter som nybok om ni nu inte är en och samma person kan ni slå era påsar ihop och för monolog på annat ställe • Dela › Bild Jöns Anaonym • för en månad sedan Ha, ha, Bill och Bull. • Dela › Bild Roland Andersson Anaonym • för en månad sedan Det är jobbigt för dig. Du representerar bara dig själv. Enligt reglerna ska man hålla sig till ämnet. Jag är inte ensam om att gilla reglerna. Dina personangrepp borde leda till att inläggen raderas omedelbart. Förstår du varför? Så kan du sluta betygssätta andra debattörer. Det är liksom inte värt ett vitten. Loket • Dela › Bild Midnattssol • för en månad sedan Evig tillväxt, skuldsättning och expansion är en omöjlig ekvation. Förr eller senare kommer nuvarande penningssystem att kollapsa och bankernas rätt att skapa pengar(skulder) ur tomma intet att upphöra. Det absolut bästa är att ta tag i dessa problem idag, inte att skjuta denna börda på nästkommande generationer. Det finns en intressant dokumentär(av SVT) på youtube :"Novemberrevolutionen 1985". Den beskriver en statskupp mot Sverige, där nationella intressen försvagas till förmån för den globala bankelitens framfart och ökad skuldsättning av folket. • Dela › Bild gunnarlittmarck Midnattssol • för en månad sedan Evig tillväxt är en självklarhet dock med en logaritmiskt sjunkande takt. Detta för att tillväxt är tillämpa kunskap och kunskap är i huvudsak analys av händelser. Med AI som redan detta årtionde kommer klara 200 på alla IQ-tester, kommer mänskligheten ta ett stort resurstillväxtsteg men få inser konsekvenserna av att allt mänskligt yrkesarbete blir lika värdelöst som majoriteten av dagens skattefinansierade yrken. För att förstå kan du tänka på hur 0,3333333333333 hela tiden växer för var 3:a men aldrig når värdet 1/3 1 • Dela › Bild Midnattssol gunnarlittmarck • för en månad sedan När en privat aktör innehar rätten att skapa skuld ur tomma intet är det inget annat än bedrägeri. Massimport av människor behövs just av den anledningen, att betala av de skulder som någon skapat ur tomma intet, en spriral utan slut. Antingen kommer valutan krascha eller Sverige ha evigt växande befolkning. När svenskar inte klarar av att reproducera sig måste således andra människor importeras för att tillfredställa det ekonomiska systemet. 1 • Dela › Bild Anonym • för en månad sedan Svenska medborgare ska få låna pengar medan invandrarna ska få bära sin egen kostnad. Det vill säga att vi har två olika banksystem och gärna välfärdsystem för kunna säkra välfärden 1 • Dela › Bild gunnarlittmarck Anonym • för en månad sedan Svensk generell välfärd kommer avvecklas, vilket troligen var anledningen till dagens invandringspolitik. Välfärd kommer bli gruppinduviduell och personlig, inte regional. Du kommer kunna flytta vart du vill, men aldrig få de som bor i den region du valt att bo, att betala för din sjukvård, utbildning eller dina livsomkostnader. Detta insåg de flesta redan efter alliansens första vinst. Den rödgröna röran blev utspelad, ty de kan ju inte gå mot världens dyraste invadringspolitik/capita. Efter 2014 då S återtar rodret blir de tvungna att montera ner svensk välfärd, eller diskriminera de som inte har västerländska mor och far föräldrar. Gilla läget eller gör som jag, flytta. 1 • Dela › Bild nybybok • för en månad sedan Hur skall Riksbanken få ihop det kapital som krävs för att kunna låna ut lika mycket som alla svenska banker tillsammans gör idag? Skall de höja skatterna eller låna upp utomlands från andra centralbanker? Hur hög ränta måste Riksbanken ta för att uppväga den kreditrisk som alla svenska banker tillsammans tar? Jag tycker inte att Bosses förslag verkar särskilt genomtänkt. • Dela › Bild Lars Lenin nybybok • för en månad sedan hehe, nybok, du får nog ta och sätta dig in i hur bankverksamhet fungerar. Du trodde alltså bankerna lånade ut pengar dom har? Icke, bankerna lånar ut pengar som inte finns, det kallas tillväxt och anses vara något mycket fint. Fast skulle du och jag göra samma sak, dvs låna ut pengar som vi inte hade, så blir det fängelsebesök för oss. Men var inte ledsen för att du inte vet hur det fungerar, media vill helst inte prata om det, man vill ju inte reta upp dom som har den verkliga makten. 1 • Dela › Bild nybybok Lars Lenin • för en månad sedan Jag handlar mat varje vecka och betalar då med pengar som enligt dig inte finns. Ett problem för dig möjligen, men både jag och min matvaruleverantör är nöjda. Vi bidrar båda till den förhatliga tillväxten. Undrar vem av oss som är "extremvänster" egentligen? Själv väntar jag med stor spänning på Fed:s besked om 50 minuter. Blir det någon "tapering" redan nu? Detta har stor betydelse för mina "fiktiva" tillgångar. • Dela › Bild Roland Andersson nybybok • för en månad sedan Maten kanske inte heller finns. Det rör sig om en illusion. Loket • Dela › Bild Roland Andersson nybybok • för en månad sedan Lånar Riksbanken ut pengar till bankerna? Det är nog inte riktigt så det fungerar. Det finns i alla fall en poäng i att räntor och övriga avgifter, som bankerna tar ut, kanske ligger på en för hög nivå. Som du vet, har det funnits statliga banker tidigare. Jag minns inte om de höll ner räntan. Nej, någon annan väg får man gå. Ett problem är att fastställa en varas "riktiga" värde. Man gjorde ett försök i Sovjetunionen och bestämde att en limpa ska kosta 20 kopek. I ett annat land försökte man jämföra varan med en viss kvantitet guld. Ganska förnuftigt, eftersom det inte finns hur mycket guld som helst. Dock sprack det också. Det som nu bestämmer varans värde är utbud och efterfrågan. Det finns kooperativa banker. Jag hade några hundralappar i en sådan. När jag ville säga upp kontot och få beloppet överfört till min ordinarie bank, visade det sig, att avgiften för överföringen skulle vara högre än det innestående beloppet. Uppenbarligen bestämmer banken godtyckligt sina avgifter. Den konkurrens, som borde sätta stopp för detta, existerar inte. Loket • Dela › Bild nybybok Roland Andersson • för en månad sedan Det är just det Riksbanken gör. Riksbanken både lånar in och lånar ut pengar till bankerna. För detta ger och tar Riksbanken en dagslåneränta. Det är denna ränta som har en stor betydelse för ekonomin eftersom alla banker anpassar sina räntor efter den. När Riksbanken igår sänkte räntan med tjugofem punkter följde samtliga andra banker efter och sänkte sina bolåneräntor. Nog tycker jag att konkurrensen mellan bankerna fungerar. För kort tid sedan aviserade Swedbank en höjning av bolåneräntan. De antog att de andra storbankerna skulle följa efter, men så blev inte fallet. Swedbank förlorade många kunder direkt och tvingades efter två dar att backa om höjningen. • Dela › Bild Roland Andersson nybybok • för en månad sedan Ja, men det är väl mer en balanserande funktion.. Ena dagen har banken överskott - den andra underskott. Då sätter den in i, eller lånar från, Riksbanken. När jag lånar till min bostad, är det ett lån med hundra års löptid. Skulle verkligen Riksbanken vara intresserad av sådant? När det sedan blir kris, så sitter de där med en massa lägenheter som samhället en gång försökte sälja till hyresgästerna..Vad ska de göra med dessa lägenheter? Hyra ut dem? Lokert • Dela › Bild nybybok Roland Andersson • för en månad sedan Visst är det dagslåneräntor, men de har ett avgörande inflytande över alla andra räntor, framför allt bolåneräntorna. När det blir en finans- eller fastighetskris är det inte Riksbanken utan Riksgälden som går in med stöd. Då kan Riksgälden ibland bli sittande med någon mindre bank, några fastigheter eller en reservdelsfabrik i knät, det är riktigt. Riksbankens uppgifter är helt andra. • Dela › Bild Denna kommentar har blivit raderad. Bild nybybok Anonym • för en månad sedan Om du inte har någonting att tillföra debatten tycker jag att du skall hålla käft.

Bankers have become gamble addicts, instead of smart management. Those banks should be declared bankrubt. And assets nationalised. You gamble with others people money and only blackmails for another bailout if you fail. And if you succeed you just pocket the majority of the money.

Kritisk röst om Londons finansvärld http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/668139?programid=3626 Den holländske journalisten Joris Luyendijk spenderade flera år med att intervjua anställda i finansbranschen i London. Han är väldigt kritisk, bland annat till kortsiktighet och att ingen tar ansvar.

= engelsk version http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/668139?programid=3626&playaudio=5597866

Ring P1 2016-03-16 09.30 http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/692242?programid=1120 om bland annat kontanter, fyra jobb och aktivitetsrapporter.