Hubotar, äkta människor och viljans frihet http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=793&artikel=4954482#srcomments

Medvetandets existens är indicium på fria viljans existens.

Att vi har ett (åkta) medvetande antyder att vi har en fri vilja.

För om vi inte har en fri vilja behövs inget (äkta) medvetande.
(Äkta) medvetandet skulle då inte ha något överlevnadsvärde
och skulle därför rationaliserats bort av naturliga urvalet
- såvida inte (äkta) medvetandet ingår i universums grund-
förutsättningar, så att dess existens inte behöver motiveras.

En invändning mot fria viljan existens är experiment som tyder på
att vi fattar beslut innan vi är medvetna om vilket beslut vi
fatttat. Den invändningen kringgår jag genom att framkasta tanken
att snabba beslut kanske fattas automatiskt (omedvetet) medan
medvetandet är inblandat i långsiktiga och mer överlagda beslut.
Den fria viljan kanske mest används till att programmera hur det
automatiska beslutsfattandet ska agera.

Kanske den fria viljan fungerar i en sorts analogi med en nervcell
där medvetandeintryck motsvarar signalsubstanser vars upplevande
utövar påtryckningar på jaget i ena eller andra riktningen men
inte styr mekaniskt utan mer som i en "slir-koppling" och liksom
fungerar som rådgivare åt en kung som ändå fattar det slutliga
beslutet.

g.eriksson, 2012-02-12 19:18


Kan människor känna (äkta) plåga, Hesslov?

Med (äkta) plåga menar jag den plåga som är motiveringen till
 lagstifningen mot djurmisshandel.

Menar Hesslov att smärta är en illusion, att den som plågas
egentligen inte känner att det gör ont? Menar Hesslov samtidigt
att det skulle kunna tillverkas robotar som kan ha känslor - och
inte bara bara ge intryck av att ha känslor (som till exempel
smärta). LOL

- Hesslov menar alltså att det (i en framtid) skulle kunna
tillverkas maskiner som har äkta medvetande (upplever och inte
bara registrerar) SAMTIDIGT som Hesslov påstår att samma egenskap
hos människor (medvetande) inte är äkta utan inbillning!!!

Inbillar sig Hesslov bara när han känner smärta? Hur känns en
INBILLAD smärta? Och vilken del av kroppen är det som blir
inbillad? Själen? Jag föreslår att Hesslov testar på sig själv med
en nål i fingret.

Tillvaron är alltför märklig för att vi ska kunna utesluta att
medvetande är ett grundelement. Vi ska inte ens lita allt för
mycket på dagens naturvetenskap beträffande vad som händer när vi
dör.

- När DU dör min vän så försvinner hela universum (och alla
naturlagar) med dig, ur ditt perspektiv.

Eller har jag fel?

Finns det något etiskt problem med tortyr, om smärta är en
inbillning? 
Och är mänsklig strävan utan värde?

g.eriksson,2012-02-12 21:30
Jag vill föreslå att man gör ett filosofiskt rum där man diskuterar demagogiskt ordval: "plockar poäng på, spelar i händerna, riskerar att, gjorde en insats, ökänd, anser att, tror att, vill att, gjorde det därför att, jaktmarker för, är propaganda, försöker utnyttja att, köpte sig röster, slår fast, riskerar att, är ett misslyckande, hårdnackat, smutskastas, omvärlden anser, vinner terräng, är en konspirationsteori, ser konsprationer, ..."

Tvivel som livshållning http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=793&artikel=5250896#srcomments

Fenomenologi http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=793&artikel=5393026#srcomments

= Vetenskapen kan ej förklara personers subjektiva perspektiv på världen. För övrigt: Det vetenskapliga kravet på objektiv iakttagelse är ett för strängt krav att ställa för att erkänna existensen av personlig upplevelse. Att den personliga upplevelsen (medvetandet) existerar är något som jag inte kan se en darwinistisk anledning till. Enligt min mening hade vi haft lika stor konkurrensmässig överlevnadsförmåga om vi varit zombier. Medvetandet finns alltså fastän det inte behövs. Hur kan någonting som inte innebär någon biologisk fördel ha uppstått i en biologisk organism? Frågan är kanske fel ställd. Medvetandet kanske inte alls har uppstått utan funnits med i grundförutsättningarna. Medvetandet (det subjektiva perspektivet) är kanske mer fundamentalt än materien! Och/eller kanske medvetandet finns för att vi ska kunna ha en verkligt fri vilja - som inte är strängt styrd utan bara påverkad av sinnenas "lobbyverksamhet"! Den fria viljan kanske bara sysslar med långt-i-förväg-programmering, inte med beslut som måste tas snabbt, så de experiment som Libet gjorde är inte något fullständigt motargument mot existensen av fri vilja. Medvetandets existens blir istället ett argument för existensen av fri vilja, och medvetandets existens kan enligt Descartes inte betvivlas. Cogito ergo sum.

= Historien förfalskas genom skådespeleri: Bruno var filosof. I slutet av ljudfilen till radioprogrammet "Världshistorien : Giordano Bruno" säger en person som utger sig för att vara nutida katolsk präst att Bruno brändes till bål för att Bruno ansågs vara (eller var) homosexuell!!! Detta framstår som nutidspolitik bedriven med hjälp av lögner. Att Bruno skulle varit homosexuell har jag inte funnit något historiskt stöd för. Det bör i själva ljudfilen göras klarare att det hela är ett skådespeleri ej överensstämmande med verkligheten. Man får intrycket att det hela är en dokumentär intervju. Programmet bör därför lyftas bort. Är det fler historiska sanningar som folk ska fås att tro på men som är lögn? Den pedagogiska lärdomen av programmet är att man bör vara skeptisk även tll samtida majoritetsuppfattningar om sådant som historiska sanningar och homosexualitet. http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=4458 Burn, baby burn! http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/152197?programid=4458 ljudfilen http://sverigesradio.se/topsy/ljudfil/4404258.mp3 wikipedia http://sv.wikipedia.org/wiki/Giordano_Bruno Varför får teater (=propaganda) och utrikespolitik (särskilt mellanöstern) ej kommenteras ? Filosofiska rummet kanske skulle diskutera DEN EGENTLIGA filosofin bakom SR-censuren.

Trolleri och självbedrägeri - med trollkarlen Tom Stone och kognitionsforskaren Petter Johansson http://www.lucs.lu.se/choice-blindness-group/ Att trollkonstnären gömmer ett kort i rockärmen eller i bakfickan, det har vi väl länge misstänkt. Men att forskare lurar oss när de gör enkäter, det är vi kanske inte beredda på. Ändå händer det, också här i trygga Sverige! The Choice Blindness Lab http://www.lucs.lu.se/choice-blindness-group/

= http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/247504?programid=793

filosofiska rummet http://sverigesradio.se/sida/avsnitt?programid=793

Kunskap och kognition http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=793&grupp=11237&artikel=4402122

Fenomenologi http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/155902?programid=793

Historien förfalskas genom skådespeleri: Bruno var filosof. I slutet av ljudfilen till radioprogrammet "Världshistorien : Giordano Bruno" säger en person som utger sig för att vara nutida katolsk präst att Bruno brändes till bål för att Bruno ansågs vara (eller var) homosexuell!!! Detta framstår som nutidspolitik bedriven med hjälp av lögner. Att Bruno skulle varit homosexuell har jag inte funnit något historiskt stöd för. Det bör i själva ljudfilen göras klarare att det hela är ett skådespeleri ej överensstämmande med verkligheten. Man får intrycket att det hela är en dokumentär intervju. Programmet bör därför lyftas bort. Är det fler historiska sanningar som folk ska fås att tro på men som är lögn? Den pedagogiska lärdomen av programmet är att man bör vara skeptisk även tll samtida majoritetsuppfattningar om sådant som historiska sanningar och homosexualitet.

Vetenskapen kan ej förklara personers subjektiva perspektiv på världen. För övrigt: Det vetenskapliga kravet på objektiv iakttagelse är ett för strängt krav att ställa för att erkänna existensen av personlig upplevelse. Att den personliga upplevelsen (medvetandet) existerar är något som jag inte kan se en darwinistisk anledning till. Enligt min mening hade vi haft lika stor konkurrensmässig överlevnadsförmåga om vi varit zombier. Medvetandet finns alltså fastän det inte behövs. Hur kan någonting som inte innebär någon biologiskt fördel ha uppstått i en biologisk organism? Frågan är kanske del ställd. Medvetandet kanske inte alls har uppstått utan funnits med i grundförutsättningarna. Medvetandet (det subjektiva perspektivet) är kanske mer fundamentalt än materien! Och/eller kanske medvetandet finns för att vi ska kunna ha en verkligt fri vilja - som inte är strängt styrd utan bara påverkad av sinnenas "lobbyverksamhet"! Den fria viljan kanske bara sysslar med långt-i-förväg-programmering, inte med beslut som måste tas snabbt, så de experiment som Libet gjorde är inte något fullständigt motargument mot existensen av fri vilja. Medvetandets existens blir istället ett argument för existensen av fri vilja, och medvetandets existens kan enligt Descartes inte betvivlas. Cogito ergo sum. g.eriksson, 2013-02-17 20:10

första-, andra- och tredjepersonperspektiv Mycket intressant och klargörande avsnitt. Framförallt är uppdelningen mellan de olika perspektiven användbara tankekategorier. En sak som slog mig är att fenomenologisk kunskap är lika sårbar inför solipsism (eller sanningsrelativism/postmodernism) som kunskap om naturfenomen. Enligt solipsism är förstapersonperspektivet det enda möjliga, det innebär att ingen kunskap utöver den egna erfarenheten är möjlig (andra kan ju lika gärna vara zombier). Ännu en anledning att förkasta sanningsrelativism. MH, 2013-02-17 21:28

SV:Vetenskapen kan ej förklara personers subjektiva perspekt g. eriksson, kolla in John Dylan Haynes som fortsatt Libets försök och visar att medvetandet ( jaget) inte är agent. Mats Bergenhov, 2013-02-18 08:57

SVSV:Vetenskapen kan ej förklara personers subjektiva persp. Om medvetandet (det jag som upplever) enligt Mats Bergenhov inte påverkar något, hur kommer det sig då att det finns där? Dess förekomst kan ju då inte bero på att det ger någon darwinistisk överlevnadsfördel. Det kan i så fall inte ens viljemässigt tala om för omgivningen att det finns, vilket det ju kan. Enda återstående möjligheten är då att det finns där utan anledning, det vill säga ingår som en ursprunglig byggsten i tillvaron - som Leibniz ansåg. g.eriksson, 2013-02-19 07:07

Existentiellt http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=793&grupp=11240

Universum och verkligheten http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=793&grupp=11240&artikel=5393012

Tinget i sig http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=793&grupp=11240&artikel=4402122

"Jag tänker, alltså finns jag" http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=793&grupp=11240&artikel=4374536

Platons grottliknelse http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=793&grupp=11240&artikel=4335831

Om fenomenologi http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=793&grupp=11240&artikel=3702358

Vad har psykoanalysen att säga idag? http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=793&grupp=11240&artikel=4050026

Människan i tiden http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/483276?programid=793

Vishet http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/562579?programid=793 Vishet är förmåga att fatta bra beslut.

wp Platon https://sv.wikipedia.org/wiki/Platon

Tankesmedjan eller elfenbenstornet: Tänker vi bäst tillsammans eller ensamma? http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/632871?programid=793 Filosofen Cathrine Felix, kognitionsvetaren Philip Pärnamets och filosofiläraren Peter Dalling diskuterar bästa sättet att tänka: ensam eller i grupp.

Heidegger och nazismen http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/595121?programid=793 Filosoferna Hans Ruin och Anna-Karin Selberg och musikvetaren och kritikern Erik Wallrup diskuterar den nazism och antisemitism som bekräftas i Heideggers anteckningsböcker från 1930-1950 talet.

När jag dör, dör hela universum med mig! ... eller ?

Logiken om påståenden är inte samma sak som logiken om verkligheten. Om det är så att en viss bil inte är röd så är det så att bilen inte är röd. Men att inte påstå att en viss bil är röd är inte samma sak som att påstå att bilen inte är röd.

Att be elaka personer om ursäkt är kontraproduktivt.

Scientism http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/721959?programid=793 Scientism innebär att naturvetenskapens gränser kan och bör utvidgas så att sådant som tidigare inte uppfattats som naturvetenskap - som humaniora - kan ”bli” eller transformeras till naturvetenskap.

Kasta ut flummaren Ulf Danielsson från "Filosofiska rummet"! Han är inte bara färgblind ...

... och banaliserar resonomangen.

filosofiskarummet@sverigesradio.se

Filosofiska rummet bör sluta bjuda in den färg- m.m. -blinde Ulf Danielsson som degraderar program efter program med sin flummighet. Som exempel kan jag nämna hans mantra (som inte blir sant bara för att det upprepas) om att "matematiken är en UPPFINNING". Visst är matematiken sett enbart som som ett VERKTYG en "uppfinning" ifall man begränsar dess innebörd till att vara någonting ANVÄNDBART och ingenting mer. Men om man istället ser matematiken som ett FORSKNINGSOMRÅDE, och det är rimligen den aspekten som är den icke-triviala och det som det intressanta handlar om, så handlar det om UPPTÄCKTER av EVIGT MÖJLIGA STRUKTURER. Hur man ska välja att i skrift REPRESENTERA dessa strukturer och strukturella samband mellan dessa är naturligtvis inte entydigt bestämt, och därför alltså "uppfinningar", men matematikens objekt är inte de olika skrivsätten utan de samband som beskrivs och kan beskrivas med de olika skrivsätten. Inte heller FRIHETEN ATT VÄLJA AXIOM gör matematiken till att vara enbart en uppfinning. Att någonting är en uppfinning, alltså något användbart, gör inte att de inte skulle vara en upptäckt. Tvärtom är alla uppfinningar också upptäckter; en UPPFINNING är UPPTÄCKTEN AV EN MÖJLIGHET.

Matematiken är I DESS HELHET inte en uppfinning - utan den är mer än någonring användbart. Visst är matematiken sett enbart som som ett VERKTYG en "uppfinning" ifall man begränsar dess innebörd till att vara någonting ANVÄNDBART och ingenting mer. Men om man istället ser matematiken som ett FORSKNINGSOMRÅDE, och det är rimligen den aspekten som är den icke-triviala och det som den intressanta diskussionen handlar om, så handlar det om UPPTÄCKTER av EVIGT MÖJLIGA STRUKTURER. Hur man ska välja att i skrift REPRESENTERA dessa strukturer och strukturella samband mellan dessa är naturligtvis inte entydigt bestämt, och därför alltså "uppfinningar", men matematikens objekt är inte de olika skrivsätten utan de samband som beskrivs och kan beskrivas med de olika skrivsätten. Inte heller FRIHETEN ATT VÄLJA AXIOM gör matematiken till att vara enbart en uppfinning. Att någonting är en uppfinning, alltså något användbart, gör inte att det inte skulle vara en upptäckt. Tvärtom är alla uppfinningar också upptäckter; en UPPFINNING är UPPTÄCKTEN AV EN MÖJLIGHET.

Marilynne Robinsons romaner och teologi http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/731316?programid=793 Författaren Marilynne Robinson blev nyligen hedersdoktor vid Lunds universitet. I sina romaner fångar hon upp filosofiska och teologiska frågor och ger dem liv.

Hur kan det vara fel att vara en besserwisser? http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/743572?programid=3143

Vad är det viktiga - att vara lycklig eller intelligent? http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/769494?programid=3143

Sätts jag i en annans kropp än min egen, känner jag mig som ett jag eller ett du då? PO Enquist svarar på publikens frågor om livet http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/407095?programid=3143

Måste man skaka hand? http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/741130?programid=3143 Allvarligt talats första program i sommar idag med författaren Lena Andersson som programvärd.

Tänk negativt! (är den nya trenden) SPANARNA http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/772223?programid=516 Calle Norlén: Jag vill måla hela världen, lilla mamma. Maja Aase: Tänk negativt! Jonathan Lindström: Bara det blir förändring så! fredag 2 september 2016 kl 15.04

Den djupa klyftan - Kontinental och analytisk filosofi http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/780695?programid=793 Hans Ruin och Torbjörn Tännsjö startade en diskussion i tidskriften Modern filosofi om vilket sätt som är mest lämpligt att filosofera på. I Filosofiska rummet fortsätter samtalet.

Robotlivet. Risker och möjligheter med artificiell intelligens http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/786786?programid=793 Karim Jebari, Dorna Behdadi och Stefan Fölster resonerar om vad den nya och allt smartare tekniken innebär för vår tillvaro.

= Självkörande bilar och obemannade drönare. Det är två exempel på nya saker som håller på att utvecklas till att bli alltmer skickliga på att utföra sina uppgifter utan att den mänskliga faktorn lägger näsan i blöt. Men vem är ansvarig om de själva klantar till det - om den självkörande bilen krockar eller den obemannade drönaren bombar civila? Den nya tekniken skapar nya förutsättningar för vår tillvaro, och väcker inte bara etiska frågor. Filosoferna Dorna Behdadi och Karim Jebari, samt nationalekonomen Stefan Fölster, aktuell med boken Robotrevolutionen, diskuterar den framtid som redan är här med programledare Lars Mogensen.

Hur fungerar den gåtfulla kvantmekaniken? http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/779142?programid=793 I kvantmekanikens värld beter sig partiklarna ibland på så oväntade sätt att det tycks överskrida naturen som vi känner den. Så hur går det ihop?

Svenska värderingar. Extrema normer i Landet Lagom http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/784051?programid=793 Alice Teodorescu, Lasse Dencik och Gustaf Arrhenius diskuterar vad värderingar är, i vilken mån det finns svenska sådana och hur de i så fall bör hävdas.

Det undflyende minnet http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/790737?programid=793 Trots att vi ständigt befinner oss i våra minnen är "minne" ett begrepp som ständigt byter skepnad när vi försöker fånga dess innebörd.

Det våras för nej-sägarna - KARLAVAGNEN http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/807555?programid=3117 Det har varit ett väldigt fokus på positivt tänkande och att "säga ja" länge. Men nu vädrar nej-sägarna morgonluft! Är det kanske mest sunt att säga nej, att vara lite motvals? Det dryftar vi i kväll.

Tänk negativt! http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=6532792

= Var inte så negativ -tänk positivt! Så låter det oftast. Men en mottrend har sakta men säkert börjat ta form, och nu ordnar studieförbundet Sensus i Göteborg en kurs i negativt tänkande, som snabbt blev fulltecknad. Ida Hallgren psykolog och doktorand i praktisk filosofi vid Göteborgs Universitet leder kursen.

Tänk negativt - bli en lycklig pessimist! http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=161&artikel=6271931

= Är pessimister lyckligare än optimister? Ja i alla fall om man får tro Mattias Lundgren och Jan Bylund som just nu turnerar runt med sin humorföreställning Den lyckliga pessimisten - varför negativt tänkande är positivt. Man ska tänka lyckligt pessimistiskt, säger Jan Bylund.

Plakatfilosofi. Mats Bergenhov, determinismen och hela universum som flygande tennisbollar Mats Bergenhov står ofta vid Konsthallen i Malmö med plakat där det t ex kan stå ”En annan värld är inte möjlig”. Därom tvistar han med lärde, i form av filosoferna Cathrine Felix och Björn Petersson. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/826252?programid=793 ... Peter Strawsons artikel Freedom and Resentment http://www.ucl.ac.uk/~uctytho/dfwstrawson1.htm

Jesper Rönndahl - Vinter 2017 (jan) http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/826249?programid=2071 PROGRAMLEDARE, KOMIKER. Komikern Jesper Rönndahl pratar om sanningen, och hur vi förhåller oss till den. Som ståuppare måste han alltid förhålla sig till sanningen om det ska funka.

Behövs filosofin? Filosoferna Sharon Rider och Nora Hämäläinen diskuterar filosofins betydelse i dagens akademi och vardagsliv med biologen Dan Larhammar. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/839883?programid=793

Determinismfrågan är å ena sidan underbart fascinerande, å andra sidan farligt nära de där hopplösa frågorna som i varje fall jag inte kan få grepp om: varför går tiden framåt, varför gör smärta *ont* och liknande. Min poäng var att förekomsten av hjärnor, som jag ser det, skulle ha bäring på den filosofiska frågan. Om framtiden överhuvudtaget inte kan påverkas, frågar jag mig varför det första djuret som hade ett embryo till tankeförmåga kunde dra några fördelar av den. Därför att djuret därigenom kunde realisera en av flera möjliga framtider, skulle jag svara. Djur utvecklar inte förmåga att ta in information som de inte kan dra nytta av, och förmåga att se in i en perfekt determinerad framtid tycks mig vara helt värdelös: Antag en planet befolkad av grisar. Ibland slog det ned meteorer som dödade grisen som träffades. Dessa meteorer höll en sådan hastighet att grisen omöjligen skulle kunna undvika träffen, ens om man kunde se meteorerna komma på många mils avstånd. I den världen skulle överlevnadsvärdet av att kunna spana efter inkommande meteorer vara obefintligt. Skulle inte värdet av en resonerande hjärna vara i samma läge i en determinerad värld? Att bara säga att de fick hjärnor för att de inte kunde få annat, låter ganska tomt. Varför just hjärnor, och inte kranier fyllda med sågspån? Om inte determinism gör att vi kan förvänta oss vissa observationer, medan andra är uteslutna, så låter det som en likgiltig fråga. (Jfr ”Rummet innehåller osynliga väsen utan massa, omöjliga att identifiera eller interagera med. Motbevisa mig!”) / Peter S-W https://nonicoclolasos.wordpress.com/2007/12/06/lars-bergstrom-om-fri-vilja/ /

... En rent mekanisk hjärna kan uppstå genom naturligt urval, men inte medvetande. /mig

Sharon Rider http://uppsala.academia.edu/SharonRider

... http://www.academia.edu/21286102/Avoiding_the_subject_A_critical_inquiry_into_contemporary_theories_of_subjectivity

... https://www.researchgate.net/publication/235954369_Avoiding_the_Subject_A_Critical_Inquiry_into_Contemporary_Theories_of_Subjectivity

SAUL SMILANKSY: FREE WILL, FUNDAMENTAL DUALISM, AND THE CENTRALITY OF ILLUSION http://www.ucl.ac.uk/~uctytho/dfwVariousSmilansky.htm

Behövs filosofin? Filosoferna Sharon Rider och Nora Hämäläinen diskuterar filosofins betydelse i dagens akademi och vardagsliv med biologen Dan Larhammar. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/839883?programid=793

Marcus Birro – om enterknappen och medialt självskadebeteende http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/889851?programid=4772

Descartes och den gamla världens död http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/884291?programid=4462

I Newtons fotspår http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/175227?programid=4462

Den siste magikern (Newton) http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/148938?programid=4462

Mysteriet http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/151902?programid=4462 paradoxer hos evolutionsbiologen och debattören Richard Dawkins. Frågan är: Kan du bevisa att du inte är en maskin?

Framtiden http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/154883?programid=4462

Kritik http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/157857?programid=4462 om transhumanism och teknikoptimism ...

Logik och mystik http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/163617?programid=4462

Astrofysikens revolutioner runt hörnet http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/881352?programid=412

sanning http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/887430?programid=793

Normativ identitet http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/897377?programid=793 Vi omfattar vissa normer och värderingar, och dessa får oss att sträva efter att handla på ett visst sätt. Per Bauhn kallar det för normativ identitet. Ingmar Persson ifrågasätter begreppet. Ladda ner(44 min, MP3) Ingmar Persson och Per Bauhn Ingmar Persson och Per Bauhn Foto: Lars Mogensen En grundläggande tes i moralfilosofi är den som brukar kallas för Humes lag: Man kan inte gå från ett ”är” till ett ”bör”. Att något är på ett visst sätt säger ingenting om huruvida det är bra eller dåligt att det är så. Att människor föds med olika förutsättningar och begåvningar innebär till exempel inte att de också bör behandlas olika. Ändå finns det i människors självbild något som tycks strida mot Humes lag: ”Jag är förälder, därför bör jag ta hand om mitt barn.” Filosofen Per Bauhn kallar det för normativ identitet, och har just skrivit en bok om hur viktigt det är att besitta en sådan, för att ge våra liv mening. Här argumenterar han för sitt begrepp med en inte lika övertygad filosofkollega, Ingmar Persson.

Descartes och den gamla världens död (Ett avsnitt från "Människan och maskinen") http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/884291?programid=4462

Den farliga hermetismen http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/884292?programid=4462

Den siste magikern: Newton http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/148938?programid=4462

The Corpus Hermeticum http://www.sacred-texts.com/chr/herm/index.htm

wp hermetism https://sv.wikipedia.org/wiki/Hermetism

The Corpus Hermeticum: Initiation into Hermetics, the Hermetica of Hermes Trismegistus https://www.walmart.com/ip/The-Corpus-Hermeticum-Initiation-into-Hermetics-the-Hermetica-of-Hermes-Trismegistus/21972507?wmlspartner=wmtlabs&adid=22222222222043779655&wmlspartner=wmtlabs&wl0=e&wl1=o&wl2=c&wl3=10364441084&wl4=kwd-1103089089149&wl12=21972507_0&wl14=corpus%20hermeticum&veh=sem The Corpus Hermeticum https://www.walmart.com/ip/The-Corpus-Hermeticum/53487476?wmlspartner=wlpa&selectedSellerId=0&adid=22222222222083799125&wmlspartner=wmtlabs&wl0=e&wl1=o&wl2=c&wl3=83494166197255&wl4=kwd-4587093792812044&wl12=53487476_0&wl14=corpus%20hermeticum&veh=sem

wp mersenneprimtal https://sv.wikipedia.org/wiki/Mersenneprimtal

Sommar & Vinter i P1 56 min Jonna Bornemark Kl 13:00 FILOSOF. – Mitt program kommer handla om relationen mellan liv och förnuft, innehålla en kritik mot mätbarhetssamhället och diskutera vad vi kan lära av djur, graviditeter och medeltida mystiker. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/927238?programid=2071

... Jonna Bornemark: Docent och lektor i filosofi vid Södertörns högskola som undersöker förnuftet och existensen. Skriver just nu på en bok som med hjälp av några renässansfilosofer kritiserar mätbarhetssamhället. Deltar bland annat i ett forskningsprojekt om etik och samspel mellan häst och människa. Har skrivit boken Kroppslighetens mystik om den kvinnliga 1200-talsmystikern Mechthild von Magdeburg och hennes mycket sinnliga relation till Gud. Medverkar regelbundet i radioprogrammet Filosofiska rummet.

tre sorters diskussioner: (1) agitatoriskt politisk (2) ärligt vetenskaplig (3) diskussionsförtjust

Aristoteles Fysik http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/948006?programid=793

Kunskapsresistens http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/945794?programid=793 Falska nyheter och säljande retorik: Vilken status har kunskap och sanning i dagens medielandskap? Filosofen Åsa Wikforss diskuterar med hjärnforskaren Andreas Olsson och medieexperten Anders Mildner.

Nonsensforskning http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/954064?programid=793

= Har universiteten reducerats till betygsproducerande fabriker? Mats Alvesson hävdar att mycket av dagens samhällsforskning är meningslös. Här samtalar han med Ebba Lisberg Jensen och Tapio Salonen.

Sage(philosophy) https://en.wikipedia.org/wiki/Sage_(philosophy)

wpe sanskrit https://en.wikipedia.org/wiki/Sanskrit

wpe vedas https://en.wikipedia.org/wiki/Vedas

wpe hindi https://en.wikipedia.org/wiki/Hindi

Devanagari https://en.wikipedia.org/wiki/Devanagari

wpe hangul https://en.wikipedia.org/wiki/Hangul