Swedish: Languages of the World: Introductory Overviews http://www.youtube.com/watch?v=w8gXxGAvsto

Learn Swedish: The Alphabet http://www.youtube.com/watch?v=G-JDHEIvxgQ

Learn Swedish: Weekdays (and sentences and words) Learn Swedish: Weekdays (and sentences and words)

= http://www.youtube.com/watch?v=1_-rRHKNcFE

Count in Swedish, Part One (0-10) http://www.youtube.com/watch?v=PAv1M03pdo8

An introduction to Swedish culture http://www.youtube.com/watch?v=tiz8t5hzcLA

talande tangentbord http://www.youtube.com/watch?v=bgstviwbhMQ

Learn Swedish (To Be) Grammar (Present) http://www.youtube.com/watch?v=MkibUNKaJCE

Svensk midsommar | Svenska verb | Studera svenska | Swedish2go http://www.youtube.com/watch?v=4x35gIXFfaU&list=PLOOF8nsh7W-yGZbOouxdZb8Rmirc9JliO

lista på kompositörer

SFI ../links/wrap.php?u=sfi.htm

motståndare till

på Arendorffs tid

överblick över

inom en snar framtid

inom sitt yrke

både ... och ... MEN INTE både ... men också

kommer att bli jättenöjd

för 26 år sedan sedan

Igår träffade jag ...

- - -

FACIT ../links/wrap.php?u=facit.htm

för egen maskin - INTE på egen maskin

Ulfs egen film - INTE Ulfs egna film

ställa ultimatum till - INTE ställa ultimatum på

....

Man måst kolla om sina modeller stämmer. SKA VARA Man måst kolla om ens modeller stämmer.

Man måste kolla om sina modeller stämmer. SKA VARA Man måste kolla om ens modeller stämmer.

- - -

Jag är hemma.

Jag är på väg hem (hemåt). - rikting

... riktning (kontra belägenhet)

- - -

enär = eftersom

evad = vad än

ehuru = men

emedan = eftersom

- - -

stor bil - stora bilar

---

am, is, are - är

vas, were - var

have, has - har

had - hade

- - -

will - kommer att

want to - vill

- - -

både ... och ...

varken ... eller ...

dels ... dels ...

---

hämta Leila på dagis

---

berätta ... för dig

---

säga något viktigt till dig

---

Ibland snöar det.

Snöar det ibland?

Varför snöar det?

Det snöar.

Snöar det?

Ibland snöar det.

Snöar det ibland?

---

Sven spelar fotboll.

Spelar Sven fotboll?

Var spelar Sven fotboll?

---

they are - de är

to them - till dem

---

Idag spelar Sven fotboll.

Sven spelar fotboll idag.

Fotboll är det som Sven spelar idag.

Idag är det Sven som spelar fotboll.

(Vad är det Sven spelar idag? / Vem är det som spelar fotboll idag?)

- - -

Vad är det som Sven spelar idag?

---

Det som Sven spelar idag är fotboll.

- - -

Det regnar.

Regnar det?

---

It rains. Does it rain?

---

på Island

...

den tekniske experten

---

Europa och nationalism: Svenska språkets sammansatta ord http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/819840?programid=503 Vad säger egentligen det svenska språket om Sverige? Författaren Mara Lee konstaterar att språkets användning av sammansatta ord speglar ett Sverige som inte värjer undan för problem :

Många av våra långa sammansatta ord vittnar om ett socialt klimat som försöker adressera svåra frågor utan att ducka Foto: Fredrik Sandberg/TT. Följ oss Program: OBS Kategori: Kultur/Nöje På senare tid har det funnits ett ganska stort fokus på svenskhet, och i synnerhet svenska värderingar och svensk kultur. Oavsett om vi avfärdar tanken på någon ursprunglig svenskhet eller ej, kan det i sammanhanget vara viktigt att visa på en plats, mitt i det svenska, där skillnader är avgörande, utan att det betyder att något är mindre eller mer värt än något annat. Vad är detta för plats? Jo, det svenska språket. Vi som arbetar med språk kan inte låtsas som om skillnader inte finns. De inte bara finns: de är avgörande för att betydelser ska uppstå. Ljudet k betyder inget i sig, förutom att det inte låter som h eller några andra ljud. Katt betyder katt för att ordets begynnelsebokstav skiljer sig från begynnelsebokstaven i ordet hatt. Och det är så vi skiljer mellan vårt favorithusdjur och plagget vi bär på huvudet. Utan skillnader kan vi inte heller urskilja mening. Men detta betyder inte att ordet katt skulle vara mer värt än ordet hatt. Båda orden är väsentliga för att språket ska fungera. Författarens främsta redskap är språket. Och för en svensk författare är det det svenska språket som står i fokus. Jag tänkte därför beskriva ett par företeelser som framstår som typiska för svenskan, jag skulle rentutav kunna beskriva dem som språkliga, nationella särdrag. Genom att belysa och benämna dessa försöker jag inte nedvärdera andra språk eller kulturer. Det enda jag säger är att det finns skillnader. Men det är väl ingen som på allvar tror att en svensk katt skulle vara mer värd än en fransk chat? Trots att de låter olika: mjau, miole. Många litterära författare har ett ambivalent förhållande till språket. Fler än man kan ana är dyslektiska, och vissa kanske lärde sig läsa och skriva ovanligt sent, eller ovanligt tidigt. Det har också sagts att svenska språket är svårt att lära sig för utlänningar. En poet som jag känner, som kom till Sverige som vuxen från Colombia, berättade för mig att det svåraste svenska ordet hon visste var "tvättstuga". En annan vän från Los Angeles, som flyttade hit för fyra år sedan, berättade att hennes svenska favorituttryck var "fuffens", och på andra plats kom "sunt förnuft". Vad som anses svårt respektive enkelt i ett språk beror på vad vi är vana vid. Våra tungvrickande konsonanträckor - kvastskaft, skridskoinstruktör - kan te sig oöverstigliga för någon med spanska som modersmål, och vårt muttrande lilla korta u-ljud - uh - unikt för svenska språket - kan låta gulligt och exotiskt för amerikanska öron. Om de bara visste hur många av våra svenska fulord som kröns av detta ljud. Svensk poesi låter mycket, den har - kanske på grund av det svenska språkets relativa ordfattighet - en klangrik ljudbild. Det vill säga att den förmedlar mening inte bara via ordens betydelse, utan också genom hur den låter. Svensk natur, till exempel, är ofta enstavig: skog, mark och äng; asp, lönn, och björk. Den enstaviga naturen går igen i en lång tradition av manlig svensk lyrik, från Gustaf Frödings "Gråbergssång" som nästan bara består av enstaviga ord (och som dessutom domineras fullkomligt av vokalljudet - å) till den samtida poeten Joar Tiberg, som lyckades med konststycket att skriva en naturlyrisk dikt enbart bestående av bokstaven "i". Men svenskan är förstås inte bara enstavig och enslig. Den är också uppfinningsrik, och lånar sig gärna till nyordbildningar, pleonasmer och kreativa utbrott. Ett av de viktigaste verktygen för detta slags kreativitet, är en så till synes trivial sak som vår förmåga att skapa sammansatta ord. Genom dessa kan vi skapa kombinationer av olika led som inte har så mycket med varandra att göra. Ibland kan det bli ganska vackert, som i bändelkorsnäbb, eller vitmossamyra. Men lika ofta blir det klumpigt, överlastat. De sammansatta orden låter inte sällan lika konstruerade som den betydelse som förmedlas av dem: revisionsberättelsemall, ledarskapscoachutbildning. Men är de sammansatta orden bara av ondo? Inte nödvändigtvis. Man kan visserligen tycka att ett ord som kontinentalsockelförordning är lite otympligt, men det är ändå betydligt snärtigare än den engelska motsvarigheten "Proclamation concerning the Application of the Act on the Continental Shelf". För ett substantiv väger trots allt lite tyngre än en massa lösa ord som flyter omkring. Men den allra viktigaste aspekten av de sammansatta orden är att de snabbt kan implementera nya idéer och tankar, i form av regelrätta substantiv. Ordet funktionshinderombudsman är ett långt krångligt ord, men det är för att det också speglar en komplex verklighet. Och jag lever hellre i ett land där ordet funktionshinderombudsman finns, än i ett land där det inte finns. Många av våra långa sammansatta ord, som till exempel antidiskrimineringsverksamhet, jämställdhetsintegreringsprogram, samtyckeslagstiftning, vittnar om ett socialt klimat som försöker adressera svåra frågor utan att ducka. Detta skulle vara svårare att göra om vi inte hade haft ord för dem. De sammansatta ordens speciella status i svenska språket har också fått genklang i litteraturen. Hos poeten Gunnar Ekelöf till exempel förknippas de med en specifikt folkhemsk fyrkantighet, och han illustrerar sin motvilja med ord som "kommunalbarnjungfrur" och "frisportarskogar". Även en poet som Katarina Frostenson har uppmärksammat de sammansatta orden. Men i Frostensons diktning råder ett mer kluvet förhållande till dem: de tycks väcka både kärlek och motstånd; en viss ambivalens. Ja, vissa skulle kanske till och med säga inkonsekvens. I det vanliga livet är inkonsekvens för det mesta ett skällsord. Men hur är det i poesin? Ett möjligt svar ges av den Berlinbaserade svenske poeten Malte Persson, som i en krönika om nationalskalder härförleden sjunger just inkonsekvensens lov när det kommer till poesi. Han konstaterar att våra bästa poeter visserligen hyllar moder Sveas bistra kyla, men de drömmer om sol. Att konstnärlig storhet oftast drivs av konflikt och motsägelser, är varken nytt eller särskilt konstigt. I diktens värld sätts våra vanliga levnadsregler ur spel, och om dikt skulle blåkopiera de normer som gäller i det vanliga livet, som till exempel "att leva som man lär", skulle konsten dö en snabb och säker död. Nej, ett litterärt språkligt arbete handlar aldrig om att endast spegla verklighet, det handlar om att skapa verklighet. Detta görs genom att tänja på gränser, att inte bara bekräfta det rådande, utan också gå emot det. Det som nästan alla svenska poeter har gemensamt, är deras tusen nyanser av "nej". Med detta "nej" knådar de svenska poeterna fram visionen av ett land, eller som man säger nu förtiden - en Sverigebild - som omfattar både kärlek och dess motsats. För poeterna vet, att i äkta kärlek försöker du inte täcka över skavankerna och bristerna. I äkta kärlek blundar du inte för såren och svagheterna. Kanske är det rentav det bristfälliga som förutsätter det storslagna. Kanske är det genom såren som styrkan och modet möjliggörs. Och detta, menar jag, gäller både dikt och liv. Detta gäller också, vill jag hävda, både kärleken till vår nästa och till vårt fosterland. Mara Lee, författare

FACIT ../links/wrap.php?u=facit.htm

SPRåKET ../links/wrap.php?u=språket.htm

FELET ../links/wrap.php?u=felet.htm

tjänsteperson http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/858756?programid=438

= m.m. godmorgon världen

av liknansw storlek 8int OP liknande storlek)

av liknande storlek - inte PÅ liknande storlek)

Europa och nationalism: Svenska språkets sammansatta ord http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/819840?programid=503
[2017-05-19 01:21 37.208.0.18 webserver4.wekudata.com]
svensk ordföljd https://www.youtube.com/watch?v=5_ppaW-BmBk

se hejsvenska http://www.hejsvenska.se/deploy/index.html

Vill du inte ha tårta? - Jo!

Är du inte sjuk? - Nej (jag är ine sjuk)!

Är du inte sjuk? - Nej (jag är ine sjuk)!

5-helpful-tips-to-learn-swedish https://www.babbel.com/en/magazine/5-helpful-tips-to-learn-swedish?bsc=engmag-a230-swedishtips-cd-swe-tb&btp=1_swe_tab_cd&utm_campaign=CD_ENGALL_gEN_cSE_SwedishTips&utm_medium=CON&utm_source=Taboola&utm_term=rt-rtcom

SPRAK ../links/wrap.php?u=sprak.htm

Jag är dem tack skyldiga.

https://www.babbel.com/en/magazine/5-helpful-tips-to-learn-swedish?bsc=engmag-a230-swedishtips-cd-swe-tb&btp=1_swe_tab_cd&utm_campaign=CD_ENGALL_gEN_cSE_SwedishTips&utm_medium=CON&utm_source=Taboola&utm_term=majoninternational-comicnews

se svenska https://svenska.se

inte bara ... utan också ...

ENGLISH ../links/wrap.php?u=english.htm

stockholmsdialekt https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1127289?programid=5216

vana vid - inte: vana med

Lista över svenska ordspråk https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Lista_över_svenska_ordspråk

va(vad) e(är) de(det) ja(jag)

under: Oil tankers navigate under the Fatih Sultan Mehmet Bridge linking Istanbul's European and Asian sides

Byggnaden är stor. Huset är stort. Att tänka stort är störst.

Swedish/List of strong and irregular verbs - Wikibooks, open books for an open world https://en.m.wikibooks.org/wiki/Swedish/List_of_strong_and_irregular_verbs

Learn Swedish: Language Course av ATi Studios https://apps.apple.com/se/app/learn-swedish-language-course/id963793950

otium uttalas otsium ... Bokmålsordboka | Nynorskordboka https://ordbok.uib.no/perl/ordbok.cgi?OPP=otium

Litium, uttal: li't(s)ium ... wp Litium https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Litium

emedan etc. ... E ../links/wrap.php?u=e.htm

- - -

evad = vad än

enär = eftersom

emedan = eftersom

ehuru = fastän

Krymp inte svenskan genom att plocka bort ovanliga ord (som ofta har en väldigt exakt betydelse och kan vara mycket användbara i exempelvis juridik och filosofi)! • evad = vad än • ehuru = fastän • enär = på grund av • emedan = eftersom (De två sistnämnda. betyder samma sak.) - Kan någon komma på fler ord i samma stil?

Man blir inte modern bara för att man dumpar gamla ord En person som använder gamla ord behöver inte vara gammal, och en gammal person som använder gamla ord kan mycket väl använda fler nya ord än många unga personer med ett förkrympt ordförråd på grund av propagandan för att skippa ovanliga ord. Jag önskar att sajten hade varit tydigare med hur man startar en ny tråd, men hinner inte kolla upp det nu. Jag var väl slarvig och borde ägnat mer tid åt att kolla upp innan jag skrev det jag skrev. Jag älskar att blanda gamla och nya ord och så att säga använda hela spektrat.

Hur får man med att det är det egna huset? Kanske det duger med "The person stepped into its house." men då är det inte helt klart vad "it" syftar på. Kanske det får bli "The person stepped into its own house." - Jag ville bara ge exempel på att svenskan är överlägsen engelskan - som inte har sin/sitt. Även att den/det finns i svenskan men inte något liknande i engelskan innebär ett övertag för svenskan eftersom det ger bättre möjlighet till otvetydigt refererande i komplicerade meningar.

Säger man alltid "his" om "person"? Det känns faktiskt rätt att säga "han" om "talmannen" även när det är en kvinna. Den är som att hon har iklätt sig en manlig roll.

Säger man alltid "his" om "person"? Det känns faktiskt rätt att säga "han" om "talmannen" även när det är en kvinna. Det är som att hon har iklätt sig en manlig roll.

Hur översätter man "PERSONEN GICK IN I SITT HUS." till engelska?

Det heter "intresserar mig för" och inte "xxxxxxx mig av"

Det heter "bristen på sjukvårdsmaterial", inte "xxxxxx av sjukvårdsmaterial"

Pojken lade sig i hans sovställe istället för i sin säng eftersom det var varmare än vad den var.

Svenska språket kan leverera hög precision i komplicerade meningar bland annat genom att ha reflexiva pronomen och den-det-uppdening som i följande exempel att försöka översätta till engelska: Pojken lade sig i hans sovställe istället för i sin säng eftersom det var varmare än vad den var.

Svenska språket kan leverera hög precision i komplicerade meningar bland annat genom att ha reflexiva pronomen och den-det-uppdelning som i följande exempel att försöka översätta till engelska: Pojken lade sig i hans sovställe istället för i sin säng eftersom det var varmare än vad den var.

Fem svårigheter för nya svensktalare 27 januari kl 14.04 - Språket | Sveriges Radio https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1449950?programid=411

Intressant om svenska språket, bland annat om att de som talar persiska har lätt för att lära sig svenska: Fem svårigheter för nya svensktalare 27 januari kl 14.04 - Språket | Sveriges Radio https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1449950?programid=411

emellertid = men det måste också påpekas att

Det förefaller som att: EMOT. anger i vilken riktning något ÄR RIKTAT, MOT anger i vilken riktning något RÖR SIG

Det förefaller som att: EMOT. anger i vilken riktning något ÄR RIKTAT, MOT anger vart något RÖR SIG

Jag brukar ofta ringa Sveriges Radio när jag upptäcker grammatiska fel som den som skriver rubriker och så kallade ingresser har gjort på ekots webbsidor. Här följer exempel: "rädslan för viruset" ska det heta - och här duger det inte att ersätta "för" med "över"'

Sara Bjarland Det heter ju "för eller emot" och inte "för eller mot". Det är alltså "emot" som BÖR användas när det handlar om ställningstagaganden, men det hindrar ju inte folk från att förenkla språket och använda "mot". För att undanröja tvetydigheter byggs det hela ibland ut igen till "mot på [att]" i talspråk - inte i skrift.

Ta hjälp av englskan: DE motsvarar THEY DEM motsvarar THEM engelskkunskaperna=?

Ta hjälp av englskan: DE motsvarar THEY ... DEM motsvarar THEM ... engelskkunskaperna=?

Det retar mig att man har rensat ut många intressanta böjningsformer som slutar på "-e" ur den nya bibelöversättningen. Exempel: varde — uttrycker magisk befallning bleve, finge — uttrycker önskan vore — uttrycker alternativ till vad som nu är (Man får lätt den konspiratoriska tanken att ändringen ingår i en strävan att medborgarna i framtiden inte ska ha ord för att uttrycka tankar på en magisk verklighet, uttrycka tankar om önskemål och uttrycka tankar om alternativa omständigheter till de rådande.)

Utarmningen av svenska språket skulle kunna motverkas genom läsning i 1917 års bibel-översättning som har ett mycket vackrare språk än den senaste bibelöversättningen —enligt mig som betraktar mig som ickereligiös

Det finns förmodligen politiska orsaker till utrensningen av de mest avancerade grammatiska formerna. Genom detta motverkar man att vissa personer ska kunna skaffa sig fördelar på grund av större språkförmåga.

Leve dessa ord på glömskans avgrund | Språktidningen https://spraktidningen.se/artiklar/2016/03/leve-dessa-ord-pa-glomskans-avgrund

Konjunktiver blir alltmer sällsynta. "Om jag finge pengar så bleve jag glad och ginge ut att förlusta mig. Födelsedagsbarnet leve! Kvinnan tige i församlingen. Tro[e] det den som kan! Vare därmed hur det vill! Ske din vilja! Rädde sig den som kan! Gud bevare ..." - - - Leve dessa ord på glömskans avgrund | Språktidningen https://spraktidningen.se/artiklar/2016/03/leve-dessa-ord-pa-glomskans-avgrund

Mikael Sandlund "Jag önskar att han låte mig vara ifred imorgon." är en ÖNSKAN. Önskan uttryckes genom konjunktiv och 'tro' är den enda konjunktiv som inte slutar på e. Alltså är 'låt' inte konjunktiv. Vad som konjunktiv ersätts med numera är en form för förfluten tid. "Jag önskar att du LÄT ditt rike komma." Detta innebär en förflackning av svenska språket — ner till engelskans nivå i det aktuella fallet. Så går det när man försöker tvinga in engelsk språkstandard i svenska språket. "Let ..."

Ett sätt att motverka konjunktivernas försvinnande är att skapa nya, och här levererar jag receptet: 1) Tänk först ut vad det heter i någon lämplig tids-form! 2) Om tids-formen INTE slutar på 'e' så sätt helt enkelt ett 'e' efter! FÖRSTOD blir FÖRSTODE "Om du förstode bättre så ..." 3) Om tids-formen slutar på någon annan ändelse så ersätt denna med 'e'! VUNNIT blir VUNNE "Om jag vunne på lotteri så ..."

... Anledningen till att göra detta är att ju fler ord som följer ett visst grammatiskt mönster desto större chans är det.att detta grammatiska mönster inte faller i glömska. Olika grammatiska mönster understödjer olika sätt att tänka. Om man utarmar språket så utarmar man också tankeförmågan.

Att vilja bevara vissa grammatiska former av de som är utrotningshotade är inte samma sak som att vilja bevara alla äldre grammatiska former. Det som jag tycker är viktigt är att undvika att samma ord kommer att användas i flera betydelser efter att det tidigare fanns flera ord som användes för var och en av dessa betydelser.

"GÅNGE denna kalk ifrån mig." säger väl Jesus på korset, och använder sig därvid av ett verb i konjunktiv. Ordet 'kalk' betyder 'bägare'. "Och sedan lyfte han kalken ..." säger han i samband med första nattvarden. Ordet 'bägare' används tydligen som en metafor: - Låt denna bägare (detta uppdrag) passera förbi mig! That's not my piece of cake!

Apple bidrager alltså till utarmningen av svenska språket genom sin begränsade ordlista, som också fungerar dåligt med svenskans OBEGRÄNSADE ordförråd genom att locka till särskrivning av sammansatta ord.

Julia Cathy Jr. "Jag önskar jag VAR nykter ..." Alternativ 1: ... när jag körde hem från festen igår så hade jag inte förlorat körkortet." Alternativ 2: ... så skulle jag kunna skjutsa dig hem och du skulle inte behöva ta taxi." Den sistnämnda varianden kan med större precision uttryckas: "Jag önskar jag VORE nykter så skulle jag kunna skjutsa dig hem och du skulle inte behöva ta taxi."

Det borde skapas folkhögskolekurser i "språkligt kulturarv som riskerar att försvinna". Jag tänker bland annat på ordet "ej", texter till ringdanser, ordspråk och idiomatiska uttryck som till exempel "att mota Olle i grind". Unga personer kan gå en sådan kurs för att bättre kunna förstå uttryck som exempelvis "blomkvistare" och andra än viktigare uttryck. 😄

Språk utvecklas och var och en kan bidraga. Jag vill inspirera till att bygga konjunktiv-former som kanske inte redan använts av någon. Mitt recept för att göra detta är inte perfekt, och kan inte tillämpas på alla verb. Det står inte klart för mig hur man ska veta vilket tempus (vilken tids-form) man ska utgå ifrån och därför har jag skrivit "lämplig". Mycken oregelbundenhet finns redan bland konjunktiv som används. Receptet är att betrakta som ett så kallat 'utkast'. Jag ger ett exempel: "Om han KOM tidigare skulle vi behöva jäkta mindre." Det är här inte klart om det handlar om en önskan om att han ska komma tidigare eller om det handlar om att han redan har kommit och det är en suck över att han kom lite väl sent vilket är orsaken till den nuvarande jäktiga ssituationen. Med den alternativa formuleringen "Om han KOMME tidigare skulle vi behöva jäkta mindre." är det helt klart att det är den förstnämnda betydelsen som förmedlas, alltså att det handlar om en önskan (eller alternativ möjlighet) som berör framtiden. (Jag förutsätter här att det inte handlar om ett upprepat beteende hos denne "han" utan om en enstaka händelse.)

"SJUNGOM studentens lyckliga da'r." kan i modern form bli "BESJUNG studentens lyckliga dar!" "Tackom och lovom Herren!" "Tacka och lova Herren!" "Låtom oss bedja!" "Låt oss bedja!" Hade "befallnings-verbformen" (imperativ) förr ändelsen "-om" ? Kanske borde detta bruk återinföras för att det ska bli tydligare skillnad mellan imperativ-formen och infinitiv-formen ("att-verbformen"). En befallning om 'att göra' [OBS! Det där var infinitiv.] skulle då kunna låta "Görom !". (Jag tror att jag ska börja tillämpa detta äldre bruk. Ex:: "Följom mig härvidlag!)

Joakim Eriksson Jag menar att vi inte ska göra språket magrare genom att plocka bort grammatiska former som kan vara bra att ta till när man är särskilt angelägen om att uttrycka sig entydigt, till exempel i juridiska sammanhang. Numera spelar många ungdomar dataspel isrället för att läsa, och nyare ungdoms-böcker har ofta ett torftigt (magert) språk. Är det bara i idrott som det är OK att 'inte sätta sitt ljus under skäppan'? Vem bestämmer vad som det är tillåtet att briljera med? Svaret är enkelt. Det är det som är av verkligt värde som det inte anses fint att briljera med. Idrott och modern konst anses det OK att briljera med. Den som försöker bluffa om sin så kallade bildning lurar bara de med mindre bildning. Bildning är att ha kännedom om en kunskap som är gemensam för många och kan refereras till för att förenkla kommunikationen mellan människor som har denna gemensamma kunskap i bakgrunden. Om man inte sprider denna kundkap kommer detta bara att ge ett försteg åt en liten grupp som skaffar den oavsett.

Bibbi Strandberg Kanske har du rätt — eller så har vi här stött på en språklig subtilitet: Antag att du ska köpa mjukglass. Alternativ 1 : Det finns färdigfyllda strutar i olika varianter i ett ställ, och du säger "Jag vill ha de med strössel.", vilket tolkas som att du väljer just de glassarna som har strössel. Alternativ 2 : Det finns färdigfyllda strutar i stället, men ingen av den har försetts med strössel, och du säger "Jag vill ha dem med strössel." vilket tolkas som att du vill att det ska strös strössel på glassarna innan de räcks över till dig. Jag använde vad som motsvarar alternativ 1, vilket svarar mot att det sker ett urval. Om jag ändrar 'de' till 'dem' så kan meningen tolkas som svar på frågan "Med vad luras de?" och svaret blir "Det är medelst mindre bildning som de blir lurade." För att inte denna förskjutning av innebörden ska ske måste "med" ändras till "som har" när "de" ändras till "dem", så det blir "dem som har".

Jag tycker inte engelskan är någon bta förebild med sin spagetti-röra av småord. Do you play football? - "Gör du spela fotboll?" [önskar ditt rike ska tillkomma.] [Må ditt rike tillkomma.] Tillkomme ditt rike. - "Låt dit rike komma." Usch! De svenska [och mot-svarande engelska] nödlösningarna [ja just det] med att använda 'skall' och 'skulle' för att uttrycka futurum etc. beror på avsaknaden av futurum-böjningform. Esperanto använder -is som futurum-ändelse — alltså för att uttrycka framtid. Exempel: Mi havis tempon = "Jag kommer att ha tid." Framtid uttryckes.i svenskan som en situation som råder i nutiden. "Det är NU som det råder situationen att jag i framtiden kommer att ..." "Igår skulle jag spela fotboll på eftermiddagen." I då-tiden igårförmiddag rådde det alltså den situationen att i framtiden sedd utifrån då-tids-perspektiv handlade det om att spela fotboll på eftermiddagen. I nämnda sammanhang är 'skulle' en då-tids-form och 'skall' ('ska') en nu-tids-form — presens. "skulle DÅ". "skall NU" — och i varianten "skulle Nu" är 'skulle' inte då-tid utan konjunktiv och används alltså för att uttrycka ett av flera alternativa sätt på hur en situation kan gestalta sig. "Jag skulle spela fotboll idag, men ..."

"Det gäller att 'se om' DE SINA." lär nog ett uttryck som är bekant för många.

Joacim Eriksson Jag är här för att jag tror att jag kan övertyga folk om ett och annat genom att vara här. Är du inte här för att det ska ha effekt? Är du här för att försöka förhindra att jag (med flera?) påverkar andra, men samtidigt tror (eller vill få mig - med flera? - att tro) att det inte lönar sig att ha åsikter här? Nu lämnar jag dig och läser istället vad andra har skrivit — sådant som kan inspirera mer.

"Flickorna från Småland" ... Och vänder du dig spörjande att få den gåtan löst och vänder du dig spörjande mot väster och mot öst, ... http://m.guitarparty.com/en/song/flickorna-fran-smaland/

HO = VEM (?)

Jag känner en betydelseskillnad mellan uttrycken "de där" och "dom där" när det gäller attityd. Uttrycker "dom där" har en AVSTÅNDSTAGANDE klang i en högre grad än vad "de där" har. Uttrycket "de där" låter mer SAKLIGT än vad "dom där' gör.

frid Orden "fred" och "frid" betyder inte samma sak men de heter båda "peace" på engelska. "Herren give dig sin frid och FRED!" ?? Usch! FRED är MOTSATSEN TILL KRIG, alltså inte någonting som kan råda inom en person. FRID är EN SINNES-STÄMNING, och en sådan kan man önska en person att komma i; och det är också någonting som sägs råda på en plats där det råder motsatsen till stökighet

Och 'snaratucken' är en person som reagerar häftigt negativt på den minsta lilla negativitet hos åsikter om personen ifråga som kommer vederbörande tillkänna.

'snaratucken' = vad en person är som reagerar onödigt häftigt negativt på den minsta lilla negativitet hos åsikter om personen ifråga som kommer vederbörande tillkänna.

Språkförsvaret: Aktuellt http://www.språkförsvaret.se/sf/index.php

Vårda språket! Men hur? 10 februari kl 14.04 - Språket https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1459212?programid=411

Rolf Trottatorpar'n Nilsson Min motivering är att i "Det är DE DÄR BORTA som ..." är det "DÄR BORTA" som hänger ihop mer än "DE DÄR", och vidare hänger "DE ... SOM" ihop. Det skulle låta definitivt fel med "DEM SOM". "DE"fungerar i exemplet som en slags bestämning till eller utpekande av vad hon kommer efter och är bara en del av detta sammansatta. Inbland guidar språkkänslan rätt när mekaniskt regelföljande kan riskera att leda till misstag eftersom special-omständigheter då lätt förbises.

Björn Sjöstedt OK, "må" låter ålderdomligt eftersom det är ovanligt. I engelska språket finns "MAY", så då måste väl engelskan vara ett väldigt ålderdomligt språk, vilket det ju också har blivit på en ö relativt isolerad från resten av Europa, och med sitt läspljud påminnande om hur språket var i Sverige när vi skrev våra landskapslager och vi även hade den bokstav för läspljudet som ännu lever kvar i isländskan. Vad sägs om: "May the force be with you!" Varför ska ord anses ålderdomliga bara för att de äl ovanliga, och eftersom de anses ålderdomliga automatiskt anses som något som är motbjudande så att det ska tas avstånd från? Har svenska språket inte råd att ha kvar en del ord som inte anvämds så ofta? Vad som blir modernt är inte alltid till en fördel, och vilka ord som kommer att minska eller öka i framtiden är 'inte hugget i sten', inte orubbligt. fastlagt. ————————— I kinesiskan lägger man till "MA" efter ett påstående för att förvandla det till en fråga. Denna användning påminner om ordet "MÅNNE" på svenska ("MAYBE" på engelska).

månne "Månne det kommer att snöa på julafton?" "Har han någon present med sig, månne?" I kinesiskan lägger man till "MA" efter ett påstående för att förvandla det till en fråga. Denna användning påminner om ordet "MÅNNE" på svenska ("MAYBE" på engelska).

närvarande personal 2000 chip legendar himmelen

ETT chip ska det heta, och inte "en chip". Sannolikt ovetande om att "ett chip" sedan länge varit hur svensktalande teknikkunniga uttryckt sig gick Svenska Akademien ut med att det skulle heta "EN chip". Men efter lång period gav Svenska Akademien upp för ett överväldigande tryck och ändrade sig till att det ska heta "ett chip".

ÅSIKT är ett ord som utsätts för attacker när det gäller dess innebörd (och jag skojar inte). Man hör numera ofta meningen "Det där är en åsikt, inte fakta.". Man vet inte om man ska skratta eller gråta när man hör denna mening. Orden "fakta" och "åsikt" är inget motsatspar. Enligt den riktiga betydelsen av ordet "åsikt" gäller att vissa åsikter överens-stämmer med sanningen, andra inte. Under den ovanifrån påbjudna aktiviteten att lära Sveriges elever det som presenteras som en en mekanisk färdighet och benämns med ordet "faktagranskning" indoktrineras (!) dessa elever till att få en felaktig uppfattning om betydelsen av ordet "åsikt", och den handlar om att när något benämns "åsikt" så ligger i själva detta ord också att detta något måste vara felaktigt, att något som kallas åsikt aldrig kan överensstämma med fakta.

Egen eller egna? https://sprakmy.wordpress.com/2007/08/17/egen-eller-egna/

Full Text of Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga ord och talesätt In Swedish | InterlinearBooks.com https://interlinearbooks.com/literature/swedish/reader/glossarium-ofver-foraldrade-eller-ovanliga-ord-och-talesatt

DELS ... MEN OCKSÅ ... är ett OSKICK har spritt sig, särskilt bland makthavare som vill signalera att de tillhör innegänget bland makthavare (tror jag). DELS ... DELS ... ska det låta för att vara KORREKT svenska. "DELS har en inkompetent person utsetts till generaldirektör, [och] DELS har den personen inte fått klara direktiv om arbetsuppgifterna annat än att tillämpa kunskaperna inhämtade under intervjuträningen och konsekvent låta bli att ge raka svar på intervjufrågor."

"DELS ... MEN OCKSÅ ..." är ett OSKICK har spritt sig, särskilt bland makthavare som vill signalera att de tillhör innegänget bland makthavare (tror jag). "DELS ... DELS ..." ska det låta för att vara KORREKT svenska. "DELS har en inkompetent person utsetts till generaldirektör, [och] DELS har den personen inte fått klara direktiv om arbetsuppgifterna annat än att tillämpa kunskaperna inhämtade under intervjuträningen och konsekvent låta bli att ge raka svar på intervjufrågor."

Det är tveksamt om det är till fördel för en folkgrupp om en tidigare rumsren benämning av densamma inte längre får användas; anledningen är att det blir en automatisk skäm-stämpel. En bättre strategi vore att använda namnet med stolthet, vilket till exempel en del bögar har börjat tillämpa. Att h-ordet i juridiska sammanhang anses nedsättande skickar signalen att personer som detta ord passar in på borde skämmas. Och vad är det för fel på z-ordet, "städerska" eller för all del j-ordet .? - ord som folk tvekar att nämna.

Utedassen bör ha hög fallhöjd för att undvika råttorna och för att de sällan eller aldrig i ens livstid ska behöva tömmas. Jag minns ett utedass där man behövde gå upp många trappsteg för atg komma upp till sittplatsen, där man sedan satt som på en tron. Helst ska det finnas kungatavlor på väggarna. (Observera: inget ont om svenska monarkin; jag är vänster-rojalist.)

Den svenska varianten av n-ordet (...e...e...) anser jag inte vara rasistiskt, vilket jag däremot anser att den amerikanska varianten som följer mallen ...i...e... är. • Uttrycket "ne...o spirituals" är väl inte rasistiskt? kuriosa: Nero = svart på italienska.

Åsikter som inte får ifrågasättas förlorar tyngden av befolknings- massans auktoritet.

Synonymer till krösus - Synonymer.se https://www.synonymer.se/sv-syn/krösus

DEMAGOGI ../links/wrap.php?u=demagogi.htm

Serie A kan spelas utan publik: ”Vi går mot det”

***** etymologisk ordbok http://runeberg.org/svetym

***** Epi- | Definition of Epi- at Dictionary.com https://www.dictionary.com/browse/epi-

Svenskans mutter, skruv, ända, kran och slut lär ha en del kopplingar till engelska och tyska - enligt personer med dessa två modersmål.

Är du bra på att stava? vit - vitt, grå - grått, blå - blått, gul - gult, grön - grönt, orange - ?, beige - ?

pian variant av pigan ? "Prästens lilla pia - skulle ud å ria ... Än slank det hit, å än slank det dit, å än slank det ner i diket!"

befara

"Easter" i engelska wikipedia: "In Latin and Greek, the Christian celebration was, and still is, called Pascha (Greek: Πάσχα), a word derived from Aramaic פסחא (Paskha), cognate to Hebrew פֶּסַח (Pesach)." https://en.m.wikipedia.org/wiki/Easter

RELIGIONSFRIHET = frhet att utöva religion (inom vissa gränser?), snarare än frihet från att utsättas för religion? ÅSIKTSFRIHET = frihet att uttrycka åsikter (inom vissa gränser?), snarare än där råder frånvaron av åsikter?

Jag vägrar följa självutnämnda auktoriteters klåfingriga direktiv om hur jag ska benämna saker, och använder "vederbörande", "år tvåtusen", "ett datorchip", o.s.v. så det ska "sticka ut"!

BELARUOTSI skulle man väl kunna använda som ännu ett namn på Vitryssland. Kanske ROS (som i ROSLAGEN) är ett gammalt namn på Sverige, och att RYSSLAND är uppkallat efter detta.gamla namn på Sverige eller delar av Scerige. — Ryska ambassaden: rusembassy@... "RUSER" (ryssar) = ""ROSER"" ? ROSPIGG = ?. ("Rospiggen spritter i mig." ???) Engelska "pig" betyder ju "svin", och språkproffaen anser ju att svensk betyder svin-älskare, och att Sverige betyder "landet där man tycker om svin", vilket också antyds av uttalet av "Sweden" — s v i i i d e n — 😁

"Yxenhult" betyder ""Ox-hult" Om "o" en gång i tiden uttalades "o" skulle "Ryssland" i så fall ha uttalats ""Rosland" ?

"Yxenhult" betyder ""Ox-hult". Om "y" en gång i tiden uttalades "o" skulle "Ryssland" i så fall ha uttalats ""Rosland" ?

Från internet-platsen som jag nedan hänvisar till citerar jag här slutet: ", vare sig man väljer "för" eller "före" så ska satsen läsas som "att ta det säkra iistället för/hellre än det osäkra". Min tolkning är att "e"-et i slutet av ordet "före" kan "sväljas" i tal och även försvinna i text samtidigt som betydelsen ändå förblir "före". Ett annat exempel på detta är att "spänna_FÖR hästen" betyder "spänna hästen FÖRE [vagnen, släden etc]". https://sprakbrakaren.blogspot.com/2009/08/ta-det-sakra-fore-det-osakra.html

Joacim Eriksson Det här är tydligen mer komplicerat än det först verkar. Man kan säga "Sveriges blå flagga" lika väl som "Sveriges blåa flagga", men som du indirekt påpekar kan man INTE säga "Sveriges gul flagga" utan måste säga "Sveriges gula flagga". Det ska heta "en egen väg" och "den egna vägen" (och absolut inte tvärtom) så obestämt kontra bestämt tycks också ha ett finger med i spelet, och inte bara singularis kontra pluralis. Mitt tidigare svar handlade om att jag tyckte "eget" var att föredra i det aktuella exemplet, inte bara på grund a. numerus (singularis/pluralis) utan på grund av att alternativet "feminiserade" Sverige. Men man bör faktiht säga "gå min egen väg" och inte "gå min egna väg" för i det senare fallet blir något "feminiserat" - men det blir faktiskt inte jag(mig) utan "väg"! Detta ha diskuterats tidigare på FB och då nämndes en mycket omfattande lista över tillåtna och icke tillåtba varianter. Vad jag ändå sammanfattningsvis vill hävda är att i de fall båda varianterna är tillåtna så "smakar" (Jag kan inte hitta ett bättre ord.) de inte riktigt lika.

Men man säger ju "Jag går min egen väg." (följer inte strömmen) och INTE "Jag går min egna väg." fastän "min" är genitiv. Och som jag nämner i den långa texten här ovanför kan man säga "Sveriges blå flagga" lika väl som "Sveriges blåa flagga", fastän man INTE kan säga "Sveriges gul flagga".

Det heter "ta det säkra före det osäkra" och inte "ta det säkra för det osäkra" - även om man kanske "sväljer" e-et i slutet av "före" när man uttalar det (varvid det inte hörs). Det förstnämnda betyder att man i första hand bör satsa på ett säkert kort, medan det sistnämnda verkar handla om att man ska tänka på att det som rubriceras som säkert ändå kan vara osäkert - men varför då inte formulera det "ta det säkra för osäkert" ?

NICKEDOCKA = "patologisk ja-sägare" (?)

POLITISKT KORREKT [med osynliga "" runt] = följsam[t] propå[er] från "etablissemanget" [som den som uttalar sig inte gillar] "Han ska [tyvärr] alltid vara så PK." "Jag stör mig på att den här texten är så PK." • Uttrycket är SARKSTISKT.

POLITRUK = tjänsteman som har till uppgift att värna om det "politiskt korrekta" [som "gäller" i det land som det är fråga om] • Politisk kommissarie – ( citat ur Wikipedia: ) ", även kallad politruk, är en partifunktionär ... som har till uppgift att övervaka ... och ansvara för ... deras politiska skolning, ... och lojalitet ... . ... har även förekommit i ... icke-kommunistiska enpartistater. ..." https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Politisk_kommissarie

Det heter MIN egen IAKTTAGELSE och MIN ICKE BLOTT egna IAKTTAGELSE och MINA egna IAKTTAGELSER och VÅR egen IAKTTAGELSE.

Det heter MIN egen IAKTTAGELSE och MIN ICKE BLOTT egna IAKTTAGELSE och MINA egna IAKTTAGELSER och VÅR egen IAKTTAGELSE.

FÖRESPEGLA = genom antydningar missleda "Han förespeglade att den hade ett stort förtroende hos allmänheten."

BÖGE (skånska?) = ved från bok "Jag eldar mest med böge." (fure, björke, ...) (danska:) "Det står med brede böge. där salt en Österstrand ... "

FÖRGRÅTEN (FÖRGRÄMD ?) = fått spår i sitt ansiktsuttryck av att ha blivit illa behandlad men kämpar för att inte sorgen ska skina igenom och ruvar nu på att ge igen

KONTROVERSIELL = innefattar motstridande åsikter "Den frågan är kontroversiell." (finns det motstridande åsikter om) "Jag gillar att vara kontroversiell."

UPPLEVER = (1) är med om (2) har en känsla av Detta ord har genom INTERVJU- TRÄNING börjat användas på ett väldigt konstigt sätt. — Exempel: "Det är väldigt beklagligt att man UPPLEVER att det kom försent", säger förvaltningschef om att det dröjde flera dagar innan man fick tillgång till ordentlig skyddsutrustning. med påföljd att det samma vecka insjuknade flera bland personal och brukare på LSS-boendet.

"Vår uppgift är att se till att de som bor här ska KÄNNA SIG trygga." kontra "Vår uppgift är att se till att de som bor här ska VARA trygga." . • Varför används formuleringar av första typen ofta av dem som tilldelats ansvar? Jag upplever det som ett sätt att markera sin maktställlning genom att omformulera. På liknande sätt har ofoget att säga "SKA KÄNNA SIG RÄTTVIST BEHANDLAD" istäälet för "BLI RÄTTVIST BEHANDLAD" blivit ett sätt att ge ett fräckt svar i intervjuer. [detta om en observerad trend i språkbruket]

FA'N TROT = Det "osannolika" kan vara sant. [mitt valspråk 😁]

SKOLNING = utbildning med propagandainslag "Har vi tillräckligt med politisk skolning?"

SKOLBOKSMÄSSIGT = "enligt alla konstens regler" "Han höll ett skolboksmässigt, högtravande tal till nationen."

DOKTRIN = stadfäst "sanning" (Observera citationstecknen!)

NK [och då tänker jag inte på varuhuset{ uttalas "ngk" : bank, pank, dank, rank, tank, slank, stank, skrank, tanka, anka, vanka, planka, banka, blanka, tankar, vankar, bankar, banker, skavanker, ankor, rankor, plankor, rankor, ankor, plankor, skrankor, skranket, mink, hink, fink, vink, rink, vinka, linka, finka, vinkar, linkar, hinkar, vinkar, rinkar, lunk, lunka, ynka, synka, rynka, rynkor, bänk, tänk, länk, ränk, stänk, kränka, blänka, sänka, tänka, stänka, ränka, bänka, sänke, ränkor,

PREFIX: 35+ Common Prefixes With Meaning And Examples - 7 E S L https://7esl.com/prefixes/

Nano – i Wikipedia https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Nano

KNÄPPGÖK (en nedsättande beteckning på person, som därmed tillskrivs osmart beteende)

FÖRSKÖNAT / SKÖNMÅLAT "Resultatet var något förskönat." (inte det riktiga - utan det var ändrat för att ge ett mer gynnsamt intryck) "Det var väldigt vad här blivit förskönat!" (blivit vackrare - i detta fallet "på riktigr") "Hans tal vid middagsbjudningen var inget annat än en skönmålning av vår situation." "Förskönade förtroendesiffror från opinions- undersökningen dämpade alla kritiska röster."

FÖRSKÖNANDE OMSKRIVNING (presentation m.h.a. väl positivt ordval)

KNÄPPGÖK (en nedsättande beteckning på person, som därmed tillskrivs osmart beteende) - - - "One Flew Over the Cuckoos Nest " (GÖKBOET) - - - "Är du rent koko?" (spritt språngande galen) - - -

Språkets inbyggda otydlighet bör man lägga märke till och även använda sig av för att utan att ljuga kunna uttala sig om saker som man bara delvis känner till.

Språkvetaren Ylva Byrman tittar närmare på statsepidemiologen Anders Tegnells intervjusvar. – Och så visar det sig att nej inte alltid betyder nej. https://sverigesradio.se/avsnitt/1521985

Hon har haft 39 inbrott på Nyvalls livs, och aldrig har en gärningsman gripits. ”Det har inte hänt någonting”. • Polisen: – Tråkigt att hon KÄNNER SÅ. { Jä•la byråkrat-jargong! — intervuträning? ] Jag skulle istället uttrycka det: - Tråkigt att hon inte fått inbrotten uppklarade. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=7494015

Bland annat förklaras den stora skillnaden mellan GRÄDDE PÅ MOSEN och LÖK PÅ LAXEN i den första av de tre spaningarna i programmet (efter kaoset). Spanarna 12 juni 2020 kl 15.04 https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1532991?programid=516

OFÖRSKYLLT - OFÖRSKYLT "Han blev oförskyllt anklagad för mord." (Skuld som kunde motivera detta saknas.) — Ordet "oförskylt" saknas, om min uppfattning om stavningen är korrekt. (skulle kunna ha betytt "ej undandolt")

TOPPPOSITIONER - TOPPOSITIONER Det är en löjlig regel att i sammasatta ord skulla ta bort en av bokstäverna i skarven om det skulle bli 3 likadana bokstäver där annars. Denna regel bör tas bort, särskilt eftersom den så sällan behöver användas och för att undvika missuppfattningar. — Ordet "toppositioner" kan uppfattas som: olika placeringar av överdelen av en bikini

TA PÅ SIG EN OFFERKOFTA = förmedla bilden av sig som ett offer för att därigenom vinna fördelar (på ett oetiskt sätt enligt uttryckets användare)

SKULLA ../links/wrap.php?u=skulla.htm

SKULLA Det är jobbigt att skulla göra så mycket på samma dag. (ha så mycket på programmet)

Det går utmärkt att fortsätta skriva och säga FOTBOLLSFÖRBUNDET (och inte FOTBOLLFÖRBUNDET) så länge man ändå blir förstådd.

SKULLA och SKOLA är inte fullt utbytbara: "Nu SKOLA vi vara snälla." låter bra. "Nu SKULLA vi vara snälla." låter fel. "Nu SKALL vi vara snälla." låter bra. "Det är jobbigt att SKOLA göra så mycket på samma dag." låter fel. (eller "föråldrat") "Det är jobbigt att SKALL göra så mycket på samma dag." låter fel. "Det är jobbigt att SKULLA göra så mycket på samma dag." låter bra.

TACK FÖR ATT du väntar. (oartig ny standard) TACK FÖR ATT du inte blir förbannad över att det är en så lång telefonkö som du får vänra i. TACK FÖR ATT vi får råna dig på din tid - fast det är inte sp mycket du kan göra åt saken. TACK FÖR ATT, du dumma sill, vi kan låta dig vänta hur länge vi vill, & tjäna arbetskostnad. - - - FÖRLÅT FÖR ATT vi låter dig vänta. VAR GOD vänra! (gammal & artig standard)

MÅSTA = vara tvungen att [i finlandssvenska och i vissa norrländska dialekter] engelska: to must ... "Det kan vara skönt att inte måsta något." (... inte ha något som man måste.) [låter konstlat för ett skånskt öra som mitt]

ondulering (göra håret småkrulligt) ... — Det var väl ett av flera dum-trick att efterapa "amerikanska" film-*** genom småkrulligt hår, tjockläppar, markerade kindknotor, VISA tänder vid fotografeeing ...

Jan Lathi Jag uppfaffar snarare "ÄPPEL-" som obestämd mängd, medan man däremot ju säger "1 ÄPPLE", "2 ÄPPLEN" o.s.v. , och jag uppfattar inte det senare som obestämd mängd. "ÄPPLE..." - bestånde av enskilda enheter, något "digitalt". "ÄPPEL.." - bestående av något söndermosat där det inte går att utskilja några enheter, något "kontinuerligt".

Sophia Barthelson​​ Om ett ord kommer att försvinna eller inte är "inte hugget i sten". Det här grupoen kan i viss mån hjälpa till att bevara ovanliga ord som inte har några mer använda motsvarigheter. Det finns faktuskt inte heller något absolut samband melkan att ett ord är ovanligt och att det är på väg att försvinna. Man kan dra en parallell med kryddor i matlagningen. Bara för att en viss krydda används väldigt sällan är det inte säkert att just burkar med denna krydda kommar vara bland vad som snarast kommer att saknas i skafferiet - även om sannolikheten för detta i viss mån påverkas därav.

Jag vet mycket väl att ords vanlighet i ett språk förändras med tiden. Jag håller också med om att det är lika gott att vissa ord slutar användas. Men det finns en mängd ovanliga ord som är mer precisa i sin betydelse än de vanliga ord som de närmast motsvarar. Sådana ord tenderar nog att vara kvar i soråket fastän de är ovanliga - under förutsättning att de åtminstone ibland används. Det är därför lätt att dra felslutet att ett ord är på väg bort bara för att det är ovanligt. Det kan helt enkelt vara ovanligt bara för att det inte behövs så ofta. Men det kan vara guld värt för att användas i en situation då en person vill göra sitt uttalande kristallklart så att det inte till exempel medvetet kan misstolkas.

Är det någon som har tillgång till GAMLA upplagor av Svenska Akademiens ordlista? Var i så fall rädd om dem. Jag misstänker att "Akademien" ägnar sig åt ett viss klåfingrigt maktmissbruk som handlar om att aktivt påverka språket. Jag läste just om att AP (Academic Press) har en liknande funktion som "Akademien", men då gäller det normer för journalister vad gäller engelska språket, och där nämndes att AP föreskriver att "black" ska stavas med stor förstabokstav medan "white" ska stavas med liten förstabokstav i sammanhang som t.ex. när orden följs av ordet "supremacy" - och detta av den politiska orsaken att man inte vill uppmuntra ett specifikt slags extremism.

VORO är den gamla pluralisformen av VAR som är då-tids-formen av ÄR, som har den gamla pluralisformen ÄRO. - - - VORE är konditionalis (i alla tids-former) och alla numerus (singularis och pluralis), och alltså INTE detsamma som VORO.

Är det någon som har tillgång till GAMLA upplagor av Svenska Akademiens ordlista? Var i så fall rädd om dem. Jag misstänker att "Akademien" ägnar sig åt ett visst klåfingrigt maktmissbruk som handlar om att aktivt påverka språket. Jag läste just om att AP (Academic Press) har en liknande funktion som "Akademien", men då gäller det normer för journalister vad gäller engelska språket, och där nämndes att AP föreskriver att "black" ska stavas med stor förstabokstav medan "white" ska stavas med liten förstabokstav i sammanhang som t.ex. när orden följs av ordet "supremacy" - och detta av den politiska orsaken att man inte vill uppmuntra ett specifikt slags extremism. källa: You gotta B kidding! Why capitalizing Black and not white is outright racism from Associated Press — RT Op-ed https://www.rt.com/op-ed/495430-associated-press-black-white-capitalization/

Överanvändning av ordet "till" på bekostnad av "för" är något som jag har märkt. Det ska heta "berätta något FÖR någon", men en del nykomlingar när det gäller svenska språket säger felaktigt "berätta något TILL någon". Däremot ska det heta "säga något TILL någon" och inte "säga något FÖR någon". Observera att "säga till någon" har en helt annan innebörd!

En formulering som t.ex. "FÖRRA SÖNDAGEN" tycker jag är oklar. Jodå — det går visst det att formulera sig så att resultatet blir oklart. Språket kar den kapaciteten - vilket ibland kan vara en nyttig "feature". Det är i allmänhet bättre att använda formuleringar som "i söndags", vilket betyder den senaste söndagen, eller formuleringar som "under söndagen före den senate", som betyder annat.

En formulering som t.ex. "FÖRRA SÖNDAGEN" tycker jag är oklar - - såvida det inte råkar vara söndag då uttalandet görs. Jodå — det går visst det att formulera sig så att resultatet blir oklart. Språket kar den kapaciteten - vilket ibland kan vara en nyttig "feature". 😁 Det är i allmänhet bättre att använda formuleringar som "i söndags", vilket betyder den senaste söndagen, eller formuleringar som "under söndagen före den senate", som betyder annat.

Johan Lindqvist Angående NYORD-LISTAN: Jag vill bara ha jämllikhet i införandet av nya ord, att de nya orden ska komma från "snilleblixtar" hos "gemene" man/kvinna och eventuellt sprida sig till folk i omgivingen, och inte som resultat av något projekt som kanske drivs av dolda motiv som jag inte gillar. Tyvärr finns inte möjligheten att lyssna på eller läsa något utan att riskera att ta intryck. Jag utnyttjade helt enkelt för en gångs skull min rätt att inte ta emot allt som det prackas på folk, och tycker det är vetenskapligt intressant att ett sådant val kan väcka så stor kritik. Med mitt skrivande här vill jag helt enkelt påminna folk om deras rätt att säga nej, och det verkar som att det finns folk som inte gillar att jag påminner folk om detta..

Ordet "kontroversiellt" är ekots favorituttryck när det gäller att påklistra en ettikett för att signalera till lyssnarna att den där saken eller personen SKA NI TYCKA ILLA OM. Det har gått så långt att många i Sverige därmed också har fått den felaktiga uppfattningen att ett påstående om att något är kontroversiellt skulle vara ett påstående med innebörden att detta något är dåligt - när det i själva verket är så att uttalandet ifråga bara betyder att det råder flera motstridande uppfattningar om detta något (eller personen någon). "En kontroversiell person" betyder bara att vissa gillar personen och andra inte.

Om innebörden av orden ÅSIKT och FAKTA verkar det just nu läras ut förvrängda uppfattningar i samband med propaganda-kampanjer som säger sig ha som mål att lära elever att känna igen något som benämns "fake news". I varje fall har jag här på FB vid några tillfällen råkat ut för ett smärre antal personer som när de använder ordet ÅSIKT om något menar att det är likvärdigt med att de påstår att detta något INTE ÄR FAKTA. Men en ÅSIKT kan jmycket väl ÖVERENSSTÄMMA MED FAKTA. Men enligt dem är något som påstås ANTINGEN EN ÅSIKT ELLER FAKTA. Om man diskuterar med dem avfärdar de andras påståenden med "Det där är en åsikt, inte fakta." istället för med "Det där är DIN åsikt.". På detta sätt gör de klart för mig att de anser att någonting inte samtidigt kan vara ÅSIKT och FAKTA. Sådan är alltså deras felaktiga uppfattnimg. Det är fritt fram att PÅSTÅ att någonting är FAKTA (alltså sant), men allt som PÅSTÅS VARA FAKTA lär inte VARA FAKTA. Huruvida något ÄR FAKTA är många gånger inte hundra procent säkert i de fall det PRESENTERAS SOM FAKTA. De personer som jag skriver om här ger mer eller mindre intryck av att anse att i det fall då de inte VET ATT NÅGOT ÄR FAKTA så är DETTA NÅGOT automatiskt felaktiskt. Innan planeter upptäckts runt andra stjärnor så var det alltså för dem FAKTA att andra stjärnor inte har några planeter - vilket ju är samma sak som att det är felaktigt att andra stjärnor har planeter, vilket med deras logik följer av att ingen då ännu bevisat att andra stjärnor har planeter, något som då kunde förekomma som en åsikt och alltså enligt dem måste vara felaktigt. Det är vanskligt att som FAKTA rubricera att det inte finns nägra svarta svanar. Det lär förresten finnas sådana i Australien, men det spelar ingen roll här eftersom det här handlar om hur man bör TALA OM FAKTA och inte om ifall det VERKLIGEN ÄR FAKTA att svarta svanar finns.

Om innebörden av orden ÅSIKT och FAKTA verkar det just nu läras ut förvrängda uppfattningar i samband med propaganda-kampanjer som säger sig ha som mål att lära elever att känna igen något som benämns "fake news". I varje fall har jag här på FB vid några tillfällen råkat ut för ett smärre antal personer som när de använder ordet ÅSIKT om något menar att det är likvärdigt med att de påstår att detta något INTE ÄR FAKTA. Men en ÅSIKT kan mycket väl ÖVERENSSTÄMMA MED FAKTA. Men enligt dem är något som påstås ANTINGEN EN ÅSIKT ELLER FAKTA. Om man diskuterar med dem avfärdar de andras påståenden med "Det där är en åsikt, inte fakta." istället för med "Det där är DIN åsikt.". På detta sätt gör de klart för mig att de anser att någonting inte samtidigt kan vara ÅSIKT och FAKTA. Sådan är alltså deras felaktiga uppfattnimg. Det är fritt fram att PÅSTÅ att någonting är FAKTA (alltså sant), men allt som PÅSTÅS VARA FAKTA lär inte VARA FAKTA. Huruvida något ÄR FAKTA är många gånger inte hundra procent säkert ens i de fall det PRESENTERAS SOM FAKTA. De personer som jag skriver om här ger mer eller mindre intryck av att anse att i det fall då de inte VET ATT NÅGOT ÄR FAKTA så är DETTA NÅGOT automatiskt felaktiskt. Innan planeter upptäckts runt andra stjärnor så skulle sådana som de alltså anse det vara FAKTA att andra stjärnor inte har några planeter - för det är ju samma sak som att anse att det är felaktigt att andra stjärnor har planeter, vilket med deras logik skulle ha följt av att ingen då ännu bevisat att andra stjärnor har planeter - något som då bara kunde förekomma som en åsikt och alltså enligt dem måste vara felaktigt. Det är vanskligt att som FAKTA rubricera att det inte finns nägra svarta svanar. Det lär förresten finnas sådana i Australien, men det spelar ingen roll här eftersom det här handlar om hur man bör TALA OM FAKTA och inte om ifall det ÄR FAKTA att svarta svanar finns.

Om innebörden av orden ÅSIKT och FAKTA verkar det just nu läras ut förvrängda uppfattningar i samband med propaganda-kampanjer som säger sig ha som mål att lära elever att känna igen något som benämns "fake news". I varje fall har jag här på FB vid några tillfällen råkat ut för ett smärre antal personer som när de använder ordet ÅSIKT om något menar att det är likvärdigt med att de påstår att detta något INTE ÄR FAKTA. Men en ÅSIKT kan mycket väl ÖVERENSSTÄMMA MED FAKTA. Men enligt dem är något som påstås ANTINGEN EN ÅSIKT ELLER FAKTA. Om man diskuterar med dem avfärdar de andras påståenden med "Det där är en åsikt, inte fakta." istället för med "Det där är DIN åsikt.". På detta sätt gör de klart för mig att de anser att någonting inte samtidigt kan vara ÅSIKT och FAKTA. Sådan är alltså deras felaktiga uppfattnimg. Det är fritt fram att PÅSTÅ att någonting är FAKTA (alltså sant), men allt som PÅSTÅS VARA FAKTA lär inte VARA FAKTA. Huruvida något ÄR FAKTA är många gånger inte hundra procent säkert ens i de fall det PRESENTERAS SOM FAKTA. De personer som jag skriver om här ger mer eller mindre intryck av att anse att i det fall då de inte VET ATT NÅGOT ÄR FAKTA så är DETTA NÅGOT automatiskt felaktigt. Obevisade påståenden är alltså enligt dem felaktiga och det motsatta påståendet måste följaktligen vara sant. Påstådda historiska händelser som vi numera inte har bevis för måste vi alltså enligt dem kunna svära på inte har ägt rum. Innan planeter upptäckts runt andra stjärnor så skulle sådana som de alltså anse det vara FAKTA att andra stjärnor inte har några planeter - för det är ju samma sak som att anse att det är felaktigt att andra stjärnor har planeter, vilket med deras logik skulle ha följt av att ingen då ännu bevisat att andra stjärnor har planeter - något som då bara kunde förekomma som en åsikt och alltså enligt dem måste vara felaktigt. Det är vanskligt att som FAKTA rubricera att det inte finns nägra svarta svanar. Det lär förresten finnas sådana i Australien, men det spelar ingen roll här eftersom det här handlar om hur man bör TALA OM FAKTA och inte om ifall det ÄR FAKTA att svarta svanar finns.

KONTROVERSIELL / KONTROVERSIELLT Ordet "kontroversiellt" är ekots favorituttryck när det gäller att påklistra en ettikett för att signalera till lyssnarna att den där saken eller personen SKA NI TYCKA ILLA OM. Det har gått så långt att många i Sverige därmed också har fått den felaktiga uppfattningen att ett påstående om att något är kontroversiellt skulle vara ett påstående med innebörden att detta något är dåligt - när det i själva verket är så att uttalandet ifråga bara betyder att det råder flera motstridande uppfattningar om detta något (eller personen någon). "En kontroversiell person" betyder bara att vissa gillar personen och andra inte.

Morgan_Johansson . FATA MORGANA (hägringen)

Bevis handlar om att visa att något är fakta. ... Det som sedan bevisas är sant redan innan det bevisats, för annars skulle det inte ha kunnat bevisats. ... Att något är sant och fakta är samma sak. ... Fakta är sådant som faktiskt är fallet, alltså stämmer med verkligheten, oavsett om det bevisats eller inte. ... Bevisa är att visa att något stämmer med verkligheten.

Andreas Redlund Det händer faktiskt ibland att människor inte bara tror sig ha rätt utan faktiskt också har det. Att man tror något behöver inte betyda att det är fel. ... Men det är ett litet fåtal som vågar/vill/bryr_sig om att blåsa i visselpipan. ... H. C. Andersen uppmärksammade fenomenet i sagan "Kejsarens nya kläder." ... Om sagan hade förflyttats till vår tid hade väl pojken som sade sanningen också han attackerats av dagens "konsensus- medborgargarde". ... Enligt en kommentar ovan är förresten Språkrådets nuvarande inställning att båda varianterna duger men att de förordar den gamla.

BETA innebär i några av sina betydelser att man TLLSÄTTER NÅGOT SMÅTT TILL NÅGOT STORT. Man kan till exempel BETA UTSÄDE vilket innebär att man tillsätter små mängder av något gift som motverkar växtangrepp (angrepp på växten). Om man tillsätter en liten mängd av en tidigare filmjölk till ny mjölk kan man väl då säga att man BETAR den nya mjölken med lite av den gamla filmjölken - vars mikroorganismer då lätt säkert kommer att växa i antal och dominera i den nya filmjölken.
[2020-08-01 18:20 94.191.153.80 94.191.153.80.mobile.tre.se]

Ibland har jag märkt att det inte följs. Några av de gångerna har jag tänkt att det borde ha följts eftersom jag i de fallen på grund av de rådande omständigheterna haft ett visst tvivel på äktheten i de uttalade känslorna respektive på om det inte varit till övervägande del svepskäl som nämnts som anledning till det militära anfallet. Jag menar att om det följs så kommer lyssnarna att ha lättare att inte utan vidare ta för givet innehållet i uttalanden som radion på ett eller annat sätt rapporterar om att olika personer har gjort om sina känslor och avsikter. Naturligtvis finns det fall då modellen inte bör tillämpas eftersom den kan uppfattas som ett misstänkliggörande som rent av kan verka oförskämt och situationen inte är värd det. Att i samband med ett kunglingt bröllop använda formuleringen att bruden SÄGER SIG känna sig lycklig är väl inte så lyckat.

SERIÖS NYHETSRAPPORTERING bör inte DIREKT-referera KÄNSLOR och AVSIKTER. Istället för att, i en rapportering, formulera det som att en person känner sig beklämd och chockerad bör det formuleras som att vederbörande säger sig vara beklämd och chockerad. Dock gäller detta naturligtvis i enbart det fall då personen själv uttalat sig om sina känslor. Annars får det bli något i stil med att vederbörande gav ett beklämt och chockerat intryck. Och i rapportering om ett militärt anfall som den anfallande vill rubricera som ett vedergällningsanfall bör inte formuleringen "anfallet skedde på grund av" utan formuleringen "anfallet skedde med motiveringen att" användas.

"ding i bollen" där "bollen" uttalas med samma accent som i "anden = the spirit" och uttalas inte som i "anden = the duck". = dum i huvudet

INGETDERA / INGENDERA "ingetdera av förslagen" (inte något av förslagen) "ingendera av lösningarna" (inte någon av lösningarna)

FYLLESVIN "Han var ett riktigt fyllesvin. Han söp hela dagarna, men så slutade det också som det gjorde."

CEDERA = avstå från (juridisk term:) överlåta cedera - i Wiktionary https://sv.m.wiktionary.org/wiki/cedera

LIKA GODA KÅLSUPARE "De som anklagar andra för terrorism samtidigt som de själva utövar terrorism kan sägas vara lika goda kålsupare." (det vill säga: inte bättre själv)

Ulrika Dahllöf Att "inte kasta sten [när man själv befinner sig i glashus" kan handla om att inte anklaga andra för sådant som man själv kan anklagas för. Men kanske uttrycket kan användas mer generellt om att man bör hålla inne med att gå till verbalt angrepp när man själv befinner sig i en alltför sårbar position, och angreppet som man kan komma att utsättas för som respons behöver då inte vara av samma slag som det man själv levererade.

Det verkar skulla vara "dem".

Det är felaktig svenska att använda "tänker" när det ska vara "tycker". Svenskan böhäver ju inte ta efter alla engelskans tillkortakommanden av typen "fred/frid", "höger/rätt" o.s.v. Ett bättre språk ska ju inte ta efter ett sämre som levt i sin isolering på en ö och påminner om hur vi pratade här på vikingatiden och inte utvecklats så mycket. Omskrivning med do gör också ett primitivt intryck, liksom avsaknaden i engelskan av reflexiva pronomen (sin, sina) och svenskans smarta system med den&det som gör att mer komplicerade meningar med bakåtreferenser kan byggas upp utan att det uppstår oklarheter. Svenskan har större möjligheter att skapa sammansatta ord som kan ges nyskapade intuitiva betydelser och gör det lättare att träffa räjtt vid sökningar på internet. Vidare har engelskan ett mindre alfabet, vilket gör att det måste tas till en massa nödlösningar som gör att stavningen blir mer komplicerad.

HEJ Var kommer egentligen det där ordet från? Det har väl inte används som hälsningsfras så länge i Sverige. När var det som nämnda användning började i Sverige?

HEJ Var kommer egentligen det där ordet från? Det har väl inte använts som hälsningsfras så länge i Sverige. När var det som nämnda användning började i Sverige? Ur en text som här länkas till i en kommentar: ... helt avgörande för vårt bruk av hej blev att medlemmarna i Götiska förbundet införde ordet hej som ett hälsningsord vid sina sammankomster.

Det är felaktig svenska att använda "tänker" när det ska vara "tycker". Svenskan behöver ju inte ta efter engelskans tillkortakommanden av typen "fred/frid", "höger/rätt" o.s.v. Ett bättre språk ska ju inte ta efter ett sämre som levt i sin isolering på en ö och påminner om hur det pratades här under vikingatiden och inte har utvecklats så mycket. Omskrivning med do gör också ett primitivt intryck, liksom avsaknaden i engelskan av reflexiva pronomen (sin, sina) och svenskans smarta system med den&det som gör att mer komplicerade meningar med bakåtreferenser kan byggas upp utan att det uppstår oklarheter. Svenskan har större möjligheter att skapa sammansatta ord som kan ges nyskapade intuitiva betydelser och gör det lättare att träffa räjtt vid sökningar på internet. Vidare har engelskan ett mindre alfabet, vilket gör att det måste tas till en massa nödlösningar som gör att stavningen blir mer komplicerad.

Undrar hur många % på SverigesRadio-&-TV som INTE har svenska som modersmål (av vilka många ändå talar utan brytning) ?

SverigesRadio "sticker ut" när det gäller GRAMMATISKA FEL mer än vad som annars är fallet när det gäller annat man kommer i kontakt med i samhället, och samtidigt har det som sprids därifrån oerhörd spridning och därmed påverkan. Det är inte bra att felaktig grammatik sprids på det sättet. De som gör felen märker naturligtvis inte sjäva var de finns. Ofta anar man påverkan från engelskan. Som exempel på TYPEN av fel ska jag ge ett exempel: Frasen "berätta till någon" är felaktig. Det ska heta "berätta för någon".

"Myndigheternas skrivregler" https://www.isof.se/download/18.41318b851483519095290e/1529494038220/Mynd-skrivreg2014-1.pdf

Jag tror att det här egentligen handlar om ett dåligt inflytande från engelskan, där ju både "tänka" och "tycka" heter "think" - på liknande sätt som både "fred" och "frid" heter "peace" - och både "höger" och "rätt" heter "right". - Nej, det språket ska vi inte ta efter.

p.g.a. Sveriges Radio: FEL: "Ring och berätta vad du tänker!" RÄTT: "Ring och berätta vad du tycker!" RÄTT: "Ring och berätta vad du tänker kring det!"

Och jag misstänker att det pågår en slags kampanj i skolorna mot "fake news" vilken bland annat lär ut att "tyckande står i motsats till fakta, och att fakta är sådant som är bevisat) och att man genom att klassa något som tyckande (alltså som en åsikt) automatiskt säger att det är felaktigt, och att saker som inte är bevisade (som vissa historiska påståenden) automatiskt är felaktiga.

Jag misstänker att det pågår en slags kampanj i skolorna mot "fake news" vilken bland annat lär ut att tyckande står i motsats till fakta, och att fakta är sådant som är bevisat snarare än sådant som är sant) och att man genom att klassa något som tyckande (alltså som en åsikt) automatiskt säger att det är felaktigt, och att saker som inte är bevisade (som vissa historiska påståenden) automatiskt är felaktiga.