. . http://www.cogninova.com
../links/biologi.htm ../links/wrap.php?u=biologi.htm&t=1506248548 #z

Fåglar lär sig hastigheterna på olika vägar http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&artikel=5623848 Fåglar kan lära sig vilka hastigheter bilar brukar hålla på olika vägsträckor - och om en bil närmar sig lyfter de tidigare från en höghastighetsväg än från en väg med lägre hastighetsgräns. Det har forskare kunnat visa i en ny studie om fåglars beteende längs vägar i Frankrike. ...

wpe Plasmid#Vectors http://en.wikipedia.org/wiki/Plasmid#Vectors

Unusual Fruits: Nicaragua http://www.youtube.com/watch?v=crQZdZwDZPs

Vetandets värld : Craig Venter - den moderna genetikens gigant http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/375851?programid=412 Craig Venter är en gigant inom den moderna genetiska forskningen. Idag leder han tre olika privata organisationer med omkring 500 forskare. Det handlar om spektakulära visioner men också konkreta resultat

= Molekylärbiologen Craig Venter är en inflytelserik men kontroversiell forskare. Det handlar om spektakulära visioner men också om konkreta resultat. Hans nästa mål är biologisk teleportering, att kunna bygga en organism från grunden med hjälp av information som kan skickas i ett mejl. Sändes måndag 26 maj kl 12:10 Dela Den amerikanske molekylärbiologen och entreprenören Craig Venter blev världskänd när han i slutet av 1990-talet hävdade att hans företag skulle bli först med att kartlägga hela den mänskliga arvsmassans DNA-sekvens. Han ville hinna före det stora internationella och offentligt finansierade HUGO-projektet, som tvingades lägga in en högre växel. Det resulterade i att man tillsammans med Venter publicerade den kompletta DNA-sekvensen år 2000. Tio år senare deklarerade Craig Venter att hans forskare hade skapat konstgjort liv, det första i världen. Craig Venter är en gigant inom den moderna genetiska forskningen. Idag leder han tre olika privata organisationer med omkring 500 forskare. De arbetar med projekt som genförändrade bakterier som kan producera plast, kartläggningar av genom och framställning av vaccin. Här arbetar man även med försök att ta fram konstgjort liv och biologisk teleportering. Det senare handlar om att läsa av den genetiska informationen hos ett ämne eller organism på en plats, skicka iväg informationen till någon helt annan plats, via internet eller radiovågor, och sedan bygga organismen där, från grunden.

Genförändrad mat - hot eller möjlighet? http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/371949?programid=412 Ska vi ha genförändrade grödor på våra åkrar i Europa? Eller är det ett problem om våra cornflakes är gjorda av majs som med genteknik gjorts resistent mot skadegörare? Vetandets värld tar upp frågorna till debatt med Eu-parlamentariker och forskare, i en direktsändning från Kulturhuset i Stockholm. Sändes tisdag 20 maj kl 12:10 Dela Majs som står emot insektsangrepp, grödor som gjorts resistenta mot ogräsmedel, och ris med extra innehåll av vitamin A. Det är några av de mest kända genförändrade grödorna som finns. Men inom EU är de flesta dörrar stängda för GM-grödor. Europeerna är skeptiska. En del menar att vi med det missar en viktig chans att utveckla jordbruket. Andra pekar på risker med genförändrade grödor. Båda sidor kommer till tals i Vetandets värld från Kulturhuset. På scenen finns två EU-parlamentariker som vill bli omvalda i den kommande helgens val till EU-parlamentet: GMO-positive Christofer Fjellner (M) och GMO-kritiska Isabella Lövin (MP). Vi har också med oss en forskare som tycker att miljörörelsen gör fel i att vara emot GMO: Stefan Jansson från Umeå Universitet. Klara Jacobson från Sveriges lantbruksuniversitet tittar på GMO-frågan från samhällsvetenskapligt perspektiv och pekar på den maktkoncentration som blivit följden av utvecklingen av GM-grödor.

Cytoscape (open source) http://lib.giveawayoftheday.com/Cytoscape_176326/ is a program for the simulation of biological pathways and networks. It can also be used for network analysis and visualization of a generic system. You can install plugins to get more features. Cytoscape supports a lot of standard network and annotation file formats including SIF, GML, etc.

‘Noah's Ark’: Russia to build world first DNA databank of all living things http://rt.com/news/217747-noah-ark-russia-biological/

Ögonforskaren Erik Warrant: "När man lär känna dyngbaggar är de de sötaste djur man kan tänka sig" http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/604475?programid=4640

Scientists find first-ever animal sensor detecting Earth's magnetic field https://www.rt.com/news/268159-worms-earth-magnetic-field/

Smarta bläckfiskar och en lång färd på isen http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/667711?programid=1027 Vi lär känna de smarta dvärgbläckfiskarna på Sjöfartsmuseet i Göteborg tillsammans med bläckfiskentusiasten Sara Hornborg. Och så åker vi långfärdsskridskor

Naturpanelen om päron, björnar och hårvirvlar http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/662147?programid=1027 Naturpanelens experter Susanne Åkesson, Lennart Engstrand och Mikael Sörensson samlas i det tropiska växthuset i Lund för att svara på lyssnarfrågor.

Uppmärksamma möss och människor http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/667694?programid=415 Veckomagasinet idag om cellerna som styr uppmärksamhet, den nionde planeten och zikaviruset som sprider sjukdomar.

Vetenskapens jakt på svar möter konstens frågor http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6377831 ...om liv m.m.

P2-FÅGELN http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=3275

Stöd orangutangerna - bli Orangutangfadder! https://www.youtube.com/watch?v=7INON1sUolA

Svenska forskare kartlägger världens proteiner http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/687921?programid=412 Proteinerna är bland de mest aktiva molekylerna i våra kroppar så mer kunskap om dem behövs. För ett år sedan lanserades en atlas över proteiner i organen. Och snart är det dags för ännu en.

= The Human Protein Atlas http://www.proteinatlas.org/

Specialdesignade barn och mammutar i blåbärsskogen http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/695286?programid=2702 Den nya molekylär genkniven CRISPR/Cas9 skapar nya möjligheter. Det är billigare, snabbare och enklare än någonsin att ändra i arvsmassan hos djur, människor och växter. Men vad blir konsekvenserna?

Kryllar av bakterier i livets släktträd http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6408504

Nytt kinesiskt försök att genförändra mänskliga embryon http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6409378 Publicerat tisdag 12 april kl 11.34 Kinesiska forskare har återigen använt genkniven CRISPR på ett mänskligt embryo. Syftet som forskarna hade var att förändra arvsmassan och göra embryot motståndskraftigt mot hiv, men försöket misslyckades. Forskningen har publicerats i tidskriften Journal of Assisted Reproduction and Genetics, skriver TT. Det var förra året det blev stor uppmärksamhet när en annan kinesisk forskargrupp använde CRISPR-metoden på mänskliga embryon för att försöka förändra en sjukdomsframkallande gen.

Vän eller främling? Skrattet berättar om våra relationer http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6408713 Vårt sätt att skratta tillsammans med andra verkar kunna avslöja hur bra människor känner varandra. Forskare spelade upp inspelningar av skrattande människor för nästan 1000 personer från 24 olika platser i världen. Uppdraget var att säga om man uppfattade att två personer som skrattade tillsammans antingen var goda vänner eller precis hade träffats. Deltagarna i studien lyckades pricka rätt oftare än om de bara skulle ha gjort slumpvisa gissningar. Enligt forskarna visar det här att skratt inte bara har en viktig social funktion inom en grupp. Det kan också ge dem utanför gruppen intressant information om relationerna mellan de andra. Resultaten visade också att de skratt som lät mer oregelbundet i tonhöjd och intensitet oftare uppfattades som skratt mellan vänner. Referens: Gregory A. Bryant et al. Detecting affiliation in colaughter across 24 societies. PNAS 12 april 2016. DOI: 10.1073/pnas.1524993113

Mannen och elefanterna http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/705512?programid=3381

Hur katter och människor pratar http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/770612?programid=1302 Om du och din katt har svårt att förstå varandra så kan hjälpen snart vara nära - ny forskning ska nämligen ta reda på hur katter och människor pratar med varandra.

Evolutionens stora steg: Varför finns sexualitet? http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/780518?programid=412 Blommor, bin och sjungande fåglar – det märks ständigt att djur och växter håller på med sex. Men hur har detta magiska trick kunnat uppstå? Vi undersöker ett av evolutionens stora steg.

Han vill lösa mysteriet med kattens spinnande http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=160&artikel=5808313

= Robert Eklund, lektor i fonetik och docent i datorlingvistik vid Linköpings Universitet har i flera år studerat kattdjurens olika läten, framförallt spinnandet. Han har umgåtts på nära håll med såväl geparder som lejon och leoparder, alltid med en mikrofon i högsta hugg för att kunna spela in deras olika läten.

SR-sök: Robert Eklund http://sverigesradio.se/sida/sok.aspx?q=Robert%20Eklund&programid=160&filter=false

Hur katter och människor pratar http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/770612?programid=1302 Om du och din katt har svårt att förstå varandra så kan hjälpen snart vara nära - ny forskning ska nämligen ta reda på hur katter och människor pratar med varandra.

= katter kommunicerar med, och dessutom skiljer sig sannolikt kattljuden åt mellan olika delar av landet – katter pratar helt enkelt dialekt. Det säger Robert Eklund som är lingvist verksam vid Linköpings universitet och en av deltagarna i ett nytt forskningsprojekt som ska ta reda på hur katter och människor kommunicerar med varandra. Tillsammans med Susanne Schötz och Joost van de Weijer från Lunds universitet ska han bland annat undersöka hur katterna pratar med varandra och med oss människor, men också hur vi människor pratar med katterna och hur de uppfattar oss. Mer information om projektet finns här: http://meowsic.info/

= http://vr.humlab.lu.se/projects/meowsic/

... Även om mjauandet kanske är det mest kända kattljudet så är det långt ifrån det enda ljudet som

Så pratar katterna med oss http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2842&artikel=6506789 "Olika kattdialekter är faktiskt ingen absurd idé" (4:01 min) Robert Eklund är lingvisten som fått ett drömprojekt. Att ta reda på hur katter kommunicerar med människor. – Siameser är kända för att aldrig hålla tyst. Medan ökenlo och karakaler inte säger någonting, säger Robert Eklund, universitetslektor i språk och kultur vid Linköpings universitet. Han har tillsammans med två andra forskare från Lunds universitet fått fyra miljoner från Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond för ett femårigt forskningsprojekt om hur katter pratar med varandra och oss. – Vi har levt ihop i tiotusen år. Till exempel är kattens "mjau" i ett tonläge där vi människor hör väldigt bra. Och de jamar nästan aldrig till varandra, säger Robert. Upptäckterna kan till exempel hjälpa veterinärer att bättre förstå vad katter säger om hur de mår. Missar i både Östergötland, Skåne och Stockholm ska studeras för att se om katterna talar olika dialekter. – Vi kommer att spela in katterna hemma hos deras ägare. Och kolla hur de låter när de till exempel vill gå ut. Hur kan jag prata med min katt? – Du kan börja med att säga "mjau". Och sen gå upp och ned i melodin för att se om den följer efter.

Hur katter och människor pratar http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/780508?programid=1302 Sändes 2016-09-21 kl 01.35 - Om du och din katt har svårt att förstå varandra så kan hjälpen snart vara nära - ny forskning ska nämligen ta reda på hur katter och människor pratar med varandra. Repris från 23 augusti.

Även om mjauandet kanske är det mest kända kattljudet så är det långt ifrån det enda ljudet som katter kommunicerar med, och dessutom skiljer sig sannolikt kattljuden åt mellan olika delar av landet – katter pratar helt enkelt dialekt. Det säger Robert Eklund som är lingvist verksam vid Linköpings universitet och en av deltagarna i ett nytt forskningsprojekt som ska ta reda på hur katter och människor kommunicerar med varandra. Tillsammans med Susanne Schötz och Joost van de Weijer från Lunds universitet ska han bland annat undersöka hur katterna pratar med varandra och med oss människor, men också hur vi människor pratar med katterna och hur de uppfattar oss. Robert Eklund forskar om hur katter och människor pratar med varandra.

Sorgmantel - allt annat än en sorglig fjäril http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1027&artikel=6521276

Blåsmanet https://sv.wikipedia.org/wiki/Bl%C3%A5smanet (Physalia physalis), eller portugisisk örlogsman, är en manetliknande kolonial organism som tillhör klassen hydrozoer och som företrädesvis lever i tropiska vatten. Arten är ingen manet, utan ett kluster eller koloni av 4 olika organismer med samma genetiska ursprung, så kallade zooider. Den består av en gasblåsa från vilken näringsceller och nässelceller hänger ned. Längst dess tentakler har den nässelceller som reagerar och skjuter ut sitt gift vid beröring.[1] Dessa tentakler kan bli upp till 50 meter långa, även om omkring 10 meter är den genomsnittliga längden. Den har en blåsa som fylls med gas utsöndrad av ett av djuren och som sticker upp ovan vattenytan och fungerar som ett segel. "Seglet" kan tömmas, för att undkomma angripare, så att blåsmaneten sjunker. Gasblåsan kan hos den atlantiska varianten bli upp till 30 centimeter lång, och innehåller huvudsakligen kvävgas och kolmonoxid men även en mindre del argon.[2] I fuktigt klimat kan nässelcellerna reagera lång tid efter att djuret är synligt dött.

Evolutionens stora steg: Hur blev dinosaurier till fåglar? http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/784162?programid=412 Det är lätt att glömma att kvittrande talgoxar och koltrastar egentligen är dinosaurier. Men hur kunde egentligen skräcködlorna utvecklas till sångfåglar? Vi undersöker ett av evolutionens stora kliv.

Evolutionens stora steg: Varför finns sexualitet? http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/780518?programid=412 Blommor, bin och sjungande fåglar – det märks ständigt att djur och växter håller på med sex. Men hur har detta magiska trick kunnat uppstå? Vi undersöker ett av evolutionens stora steg.

Evolutionens stora steg: Hur uppstod djur på jorden? http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/778485?programid=412 Under en stor del av jordens historia fanns bara encelliga organismer, sedan exploderade djurlivet. Uppkomsten av flercelliga djur, som vi, är ett av evolutionens riktigt stora kliv.Hur gick det till?

Tekniken som gav oss kartan över det mänskliga genomet http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/784069?programid=412 En större milstolpe för mänskligheten än upptäckten av antibiotika och månlandningen. Så beskrevs kartläggningen av det mänskliga genomet år 2000. Idag är det en viktig teknik inom cancerdiagnostiken.

Träden har stor betydelse för en stads luftkvalitet http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1027&artikel=6536439

Trädens roll - i staden och i den unika Bialowiezaskogen sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1027&artikel=6536439

= http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1027&artikel=6534619

Så klarar stannfåglarna biffen - och så ser det ut inne i Grönligrottan http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/793888?programid=1027 Stannfåglarna har olika sätt att klara sig. Nötväckan gömmer undan frön medan den påhittiga talgoxen kan bli en rovfågel. Vi besöker också norska Grönligrottan.

Hur katter och människor pratar http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/826092?programid=1302 Om du och din katt har svårt att förstå varandra så kan hjälpen snart vara nära - ny forskning ska nämligen ta reda på hur katter och människor pratar med varandra. Repris från 23 augusti.

Evolutionens stora steg: Hur uppstod djur på jorden? (R) http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/826160?programid=412 Under en stor del av jordens historia fanns bara encelliga organismer, sedan exploderade djurlivet. Uppkomsten av flercelliga djur, som vi, är ett av evolutionens riktigt stora kliv.Hur gick det till?

Naturpanelen svarar: Är domherrarna trögfattade och hur klarar klumpfisken kallt vatten? Naturmorgons expertpanel svarar på lyssnarfrågor. Som hur klumpfisken klarar kyla och varför domherrarna har svårt att hitta till fågelmatningen - är de trögfattade? http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/839842?programid=1027

Hästen som kan tala med människan http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/845323?programid=412 Många hästägare upplever nog att hästar kan tala med oss, och vi med dem. Nu kommer allt mer forskning som vetenskapligt belägger hur det går till, och vilka kognitiva förmågor hästen har. Finns ett särskilt band mellan människa och häst? Professor Linda Keeling är etolog och studerar hästens beteende. En ny studie visar att hästar kan be människan om hjälp om de ställs inför en svår uppgift - men också att vi påverkar hästens hjärtrytm och stressnivå enbart genom våra förväntningar. Men kan hästen även känna igen och tolka människans ansiktsuttryck? Vetandets värld tar dig med till ett livligt stall fullt av hästar. Med oss har vi Linda Keeling, etolog och professor i djurskydd vid SLU, hästägaren Anna Sellberg och hästägaren Vendela Pettersson. / Katarina Sundberg

Om mannen som talar med älgar och att sova under stjärnorna http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/848841?programid=4926 Att lära sig locka på allt från räv till björn kan få en att komma riktigt nära några av Sveriges största rovdjur. Det vet Mikael Suorra – mannen som i princip kan tala med älgar.

Naturpanelen om grodormen och fågeln i fickpluntan http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/849054?programid=1027 Experterna i Naturpanelen samlas i Lund för att svara på lyssnarfrågor - som varför grodyngel gick samman till en "orm" och hur fågeln kan ha fastnat i fickpluntan. Programledare: Joacim Lindwall.

Naturpanelen svarar: Är domherrarna trögfattade och hur klarar klumpfisken kallt vatten? http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/839842?programid=1027

Om mannen som talar med älgar och att sova under stjärnorna http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/848841?programid=4926 Att lära sig locka på allt från räv till björn kan få en att komma riktigt nära några av Sveriges största rovdjur. Det vet Mikael Suorra – mannen som i princip kan tala med älgar.

Fågelsånglektion #1: bofink, lövsångare och rödhake http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1027&artikel=6654145

När byn blev granskog http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/881470?programid=2702

Tidiga spår i Amerika – ändrar det bilden av människans spridning? http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/881495?programid=412

Att komma nära en korp http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/885951?programid=909

BIRDS ../links/wrap.php?u=birds.htm

#a
http://www.cogninova.com