. . http://www.cogninova.com
../links/iq.htm ../links/wrap.php?u=iq.htm&t=1506352324 #z

sr SÖK kråkor http://sverigesradio.se/sida/sok.aspx?q=kr%C3%A5kor&programid=132

Kråkor smartare än apor i nytt test http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=2321242

= Kråkorna fortsätter att dominera i intelligenstesten. Nu har en grupp forskare i Nya Zeeland visat att kråkor kan förstå orsak och samband när de ska lösa ett problem – en färdighet som man inte sett hos någon annan djurart. Publicerat torsdag 18 september 2008 kl 14:32 Dela I studien placerades en bit lockande mat i mitten en genomskinlig plasttub. För att komma åt maten måste kråkorna använda en kvist till att dra till sig maten med. Kråkor har i tidigare studier visat att de kan använda sig av verktyg för att komma åt mat, men i det här experimentet fick de ytterligare en utmaning: På botten av tuben fanns två hål, och drog fågeln maten över hålet föll det ner i en fälla och kunde inte kommas åt. Ett av hålen var igensatt, så valde fågeln att dra maten över det rätta, igensatta hålet fick den sin munsbit, men valde den fel föll maten ner i hålet och den gick den miste om det goda. Det visade sig att hälften av kråkorna i experimentet fullbordade av uppgiften galant, även när utseendet på tuben och hålet ändrades. Det verkade alltså som om fåglarna inte bara använde sig av visuella ledtrådar till att lista ut hur de skulle göra, utan att de förstod att om maten drogs över hålet, skulle den försvinna. Kråkorna kunde också ta med sig sina kunskaper från plasttuben för att lista ut hur de skulle norpa åt sig godbitar i ett liknande test, något som schimpanser inte klarat av.

Joshua byggde en jordnötsautomat för kråkor http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4131&artikel=5479049

= När en vän till Joshua Klein bad honom komma på ett sätt att utrota alla kråkor byggde han en kråkmaskin. Apparaten gav fåglarna en jordnöt i utbyte mot mynt. Joshuas plan är att vi ska kunna dra nytta av fåglarna istället för att se deras negativa sidor, att vi i framtiden kanske skulle kunna anställa kråkfåglar för att samla in borttappade mynt, eller städa upp efter stora sportevenemang.

Att komma nära en korp http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/460241?programid=909

Skator känner igen sin egen spegelbild http://sverigesradio.se/cgi-bin/p1/program/amnessida.asp?programID=406&Nyheter=1&grupp=4287&artikel=2259845

= ? http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/2259845?programid=909

= Sidan eller ljudet hittades inte

Skator känner igen sin egen spegelbild http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=4579708 Kråkfåglar är smarta, och kommer ihåg människor som varit farliga för dem genom att känna igen ansikten - det har forskare i Seattle i USA visat genom ett flerårigt experiment där personer klätt sig i en speciell ansiktsmask när de fångat, märkt och släppt iväg fåglarna. Publicerat torsdag 30 juni 2011 kl 08:44 0 Kommentarer Dela Men, det är inte bara de utsatta individerna som minns, utan informationen har spritts bland andra kråkor som aldrig varit infångade men som reagerat kraftigt när personer visat sig i masken. Det sker också inlärning mellan generationer - kråkungar har lärt sig av sina föräldrar att människor som bär masken är farliga och att man bör varna andra för dem. Referens: Heather N. Cornell, John M. Marzluff, Shannon Pecoraro. Social learning spreads knowledge about dangerous humans among American crows. Proc. R. Soc. B published online before print June 29, 2011, doi:10.1098/rspb.2011.0957

Om kråkor: Man ser det vackra i alla individer http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=5794105 Precis som människor har fåglar olika personligheter och fågelskådaren Christina Sandin försöker fånga fåglarnas personlighet på bild. Publicerat onsdag 26 februari kl 15:20 2 Kommentarer Dela Fågelskådaren och Karlskronabon Christina Sandin brukar gå till Stumholmen för att hälsa på sina kråkvänner. Hon fotograferar mycket och söker efter fåglarnas personlighet. I tre år har Christina följt fem kråkpar som vid det här laget känner igen henne. – Kråkorna är vaksamma och känner igen människor, de gör skillnad på dem som är snälla mot dem och de som inte är det. Även forskningen har visat att kråkor faktiskt känner igen människor och det är lite kul för det har jag sagt länge. Bland oss människor finns det mängder av olika personligheter och det gör det även bland fåglar. Klok och noggrann som en uggla, spontan som en svala, skvallrig som en skata kanske… Finns det någon fågel som är envis? – Oh ja! Blåmesen! De är envisa och hur söta som helst till det yttre. Men skenet bedrar, de kan vara ganska aggressiva också, det vittnar de som ringmärker dem om. Stort självförtroende då, är det snyggingar som påfågeln till exempel? – Ja och havsörnar till exempel. De utstrålar i alla fall stor stolthet när de går runt på isen om vintrarna, säger Christina Sandin. Vilken fågel identifierar du dig själv med som person? – Det har jag ingen aning om. Det har jag aldrig reflekterat över faktiskt, det får andra bedöma! Yamile Lindgren yamile.lindgren@sverigesradio.se Skriv ut Lyssna! lyssna på Vaken Direkt lyssna på P4 Blekinge Vaken: Med Henrik & Elin Sänds 03:02 - 04:00 Fåglarnas personligheter Kråkor: Väldigt intelligenta, vaksamma, halvsociala. Det krävs lite längre tid och förtroende innan man kommer dem riktigt nära. De har stort minspel. Kajor: intelligenta, liknar scouter, är alltid redo men också osjälviska och delar med sig av det de själva tycker om. Är vaksamma och inte alls omtyckta av människor. Skator: Nyfikna, vaksamma. Gråsparvar: Oansenliga, uppträder i flock men tittar man noggrant har de vackra fjädrar och unika läten. Blåmesar: Envisa och hur söta som helt till det yttre. Men skenet bedrar, de kan vara ganska aggressiva också. Duvor: har vackra ögon men är ganska opersonliga. Havsörnar: Stolta och raka. Måsfåglar: Skräniga och matvrak men vackra. Fåglar som konsumenter Ugglan är den noggranna och detaljfokuserade köparen. Hon vill veta alla specifikationer och ta reda på all fakta innan hon genomför sitt köp. Det är viktigt för ugglan att göra det absolut bästa tänkbara köpet – för sin egen skull. Påfågeln är den prestigefulla köparen. Att få veta att någon känd och framgångsrik använder produkten bevisar för henne att produkten måste vara bra. Det är viktigt för påfågeln att göra det absolut bästa tänkbara köpet – för att få visa upp sina fina fjädrar för andra. Svalan är den spontana köparen. Hon vill snabbt nå målet. Om hon inte gör det absolut bästa köpet vid första försöket spelar mindre roll. Livet är för kort för att svalan ska vilja lägga för mycket tid på sitt inköp.

Kråka med sinne för fysik http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=4857504

= Kråkfåglar är bland de mest avancerade djuren i världen när det gäller att använda redskap, till exempel pinnar, för att få tag på mat. Och nu anser forskare vid University of Auckland på Nya Zeeland att de har belägg för att fåglar också kan förstå sambandet mellan ett verktygs egenskaper och att de lyckas få sin belöning. Publicerat torsdag 15 december 2011 kl 06:32 7 Kommentarer Dela I ett känt experiment har fåglar också kunnat lära sig att använda stenar för att höja vattennivån i en bägare för att komma åt en flytande matbit. Men Alex Taylors forskargrupp tog försöket ett steg längre. – Vi såg att fåglarna verkade ha någon sorts insikt om att stora och tunga föremål var effektivare, när de behövde höja vattenytan i en bägare, för att komma åt mat, säger Alex Taylor Den här typen av experiment med fåglar som lär sig att de får belöning när de slänger stenar i en bägare med vatten, där det flyter mat, gjordes redan 2009, men det nya nu är att man undersökt de kognitiva mekanismerna bakom hur fågeln löser problem. Man ville se om en fågel kan begripa att det inte bara är att slänga i stenar eller andra föremål i vattnet för att de ska få sin belöning, utan att redskapet som de använder både måste vara stort och kunna sjunka. Och samtidigt så ville man undersöka om fågeln förstår att tekniken inte fungerar om förutsättningarna förändras, till exempel för mat som ligger på sågspån eller sand. Resultatet av försöket tyder, enligt forskarna, på att kråkan i experimentet begriper att det inte är stenar i sig som gör att den får sin belöning, och den faktiskt har förstått att det krävs föremål med särskilda egenskaper för att de ska lyckas. Enligt Mattias Osvath på Lunds universitet, visar studien att fåglarna faktiskt inte bara kan förstå att ett verktyg kan hjälpa dem få mat, utan också varför: -- Studien visar det ligger en hel del kognition bakom beteendet, eftersom fåglarna använder verktyg som de inte vanligtvis gör och förstå egenskaperna hos föremålen de använder. Man visar att det inte handlar om ett medfött eller associativt inlärt beteende, utan att det handlar om en föreståelse för den fysiska omvärlden. Pierre Martin pierre.martin@sverigesradio.se

= SV:recyclad vetenskap All språkförmåga hos djur är ej inbillning. I experiment har schimpanser fått visa med teckenspråk vilka föremål som finns bakom en skärm som inte syns från videokameran, och när människor som kunde teckenspråk såg filmen tog de nästan alltid rätt föremål. Det är inte avancerat, bonobon Kanzi förväxlar ord som betyder nästan men inte samma sak, som "chase" och "get". Konceptprecision är INTE samma som mental ålder. Redan små människobarn kan tänka vetenskapligt genom att utesluta felkällor, medan djur blandar ihop närliggande koncept. Deras begränsade hjärnkapacitet räcker ej för att precisera hjärnans statistiska nätverk ordentligt, men alla djur delar statistisk inlärning från exempel. Det beror på att naturen är full av oplanerade hinder som det krävs en generell inlärningsförmåga för att kringgå. Riktiga frågor och avancerad grammatik är unikt mänskligt, men beror INTE på en speciell modul utan på allmänn konceptprecision. Chomskys argument skiter helt i att barn tänker vetenskapligt och gör förutsägelser och att det räcker om förutsägelsen inte stämmer med vad barnet hör för att skapa insikt att dess teori om språket var fel. DNA-skillnaden människa-schimpans innehåller ännu mindre information än uppväxtens språkliga stimuli. Martin J Sällberg, 2011-12-19 19:49 SV:Konstiga ordval Mänskligt tänkande innefattar Homeopati Harald, 2011-12-19 11:32 Konstiga ordval "Insikt" brukar normalt betyda en förståelse av de bakomliggande sammanhangen, exempelvis att man kan fysik om man kastar saker, kan materialteknik och olika fästtekniker om man är skomakare, eller att man kan en del näringsfysiologi när man lagar mat. Det tror jag inte kråkorna har -- som bäst begriper de vad som erfarenhetsmässigt funkar, och kan "generalisera" mellan sammanhang på ett välavvägt sätt. Frågan borde egentligen vara om kråkorna "tänker", d.v.s. om de i sitt huvud föreställer sig stenar och vatten, och vad som händer om de ploppar i stenarna i vattnet, och att dessa föreställningar fungerar när de sedan genomför samma sak i verkligheten. Man måste nog utforma försöken efter en klar modell över hur kråkornas "kognition" funkar, och testa huruvida den modellen håller. Myelin, 2011-12-18 13:14 Abstraktion: ja. Uteslutning av felkällor: knappast. Schimpanser som misslyckas med uppgifter undersöker inte varför de misslyckas. Schimpanser kan inse vissa samband som människor förstår först vid 8-10 års ålder, men de kan aldrig utesluta felkällor. Det kan redan små människobarn, men vattenskalliga människor kan det inte. Det krävs tydligen en viss hjärnkapacitet för att kunna diskriminera mellan nästan men inte riktigt identiska koncept, och att neurologisk precision är något helt annat än mental ålder är naturvetenskapligt logiskt. Schimpanser kan till och med bilda abstrakta begrepp, men de är något otydliga. Jag godtar utan vidare att kråkan kan ha bildat en abstraktion, men jag är skeptisk till om den har den neurologiska precisionen för att utesluta felkällor på vetenskapligt vis. Mig veterligen hade inte ens Australopithecus det. Martin J Sällberg, 2011-12-18 10:47 SV:recyclad vetenskap Youtubeklipp presenterar inte vetenskap. De presenterar vad som förefaller kunna vara intelligens, åtminstone i betraktarens inbillning. Det är emellertid lätt att inbilla sig att djur har intelligens som de inte har, t.ex. djurs "språkförmåga" när de egentligen triggar på tonfall och gester. När försöken med kråkor görs på vetenskapligt vis, så visar de också att det inte bara är betraktarens inbillning. Myelin, 2011-12-18 09:13 Ny forskningsdetaljer om ickemänsklig intelligens är viktiga Sådan forskning är värdefull av flera skäl: Den kan ideer som kan användas vid konstruktion av så kallad artificiell intelligens. Den ger perspektiv på mänsklig intelligens - och bidrager till en ytterligare inringning av det för vetenskapen gäckande fenomenet medvetande (och subjektivitet). Att anse att man ska nöja sig med att bara konstatera att djur kan vara intelligenta, och inte gå vidare och vilja ta till sig nya rön på detta område är som att sticka huvudet i sanden för att man inte vill veta eftersom kunskapen inte är önskvärd av exempelvis religiösa eller egoistiska skäl. man, 2011-12-17 13:42 recyclad vetenskap Hur många gånger ska ni köra denna "nyhet"`?? Youtube har tusentals klipp med smatra fåglar. Konrad Lorentz forskade på fåglar redan för 70 år sedan och kom fram till att kråkfåglarna var exeptionellt klyftiga. Redan på vikingatiden visste man detta och korparna Hugin och Mumin fick reprsentera vishet och kunskap. Det måste ju hända andra saker inom vetenskapen också än forskning på fåglars intelligens? Joli Testkonto, 2011-12-16 12:17

Att komma nära en korp http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/460241?programid=909

Albert Einstein lär ha sagt: - Jag är inte smartare än andra, jag lägger bara mer tid på problemlösningen http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/314252?programid=4639&utm_source=sprinkle&utm_medium=widget&utm_content=sverigesradio.se

IQ-test with solutions https://iphone.giveawayoftheday.com/iq-test-iq-challenge-what-s-my-iq?lang=en

De som går och lägger sig senare – är smartare http://www.msn.com/sv-se/halsa/medicin/forskning-de-som-g%C3%A5r-och-l%C3%A4gger-sig-senare-%E2%80%93-%C3%A4r-smartare/ar-BBtn1od?li=BBqxHCs&ocid=mailsignoutmd

Om nya tankar i ett gammalt huvud http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/724607?programid=4724 Det är en myt att äldre generellt blir trögtänkta. Med åldern samlar våra hjärnor på sig mängder av strategier som utvecklats från ett helt livs samlande av erfarenheter.

Unik metod gör dig smartare (Gör detta dagligen!) #1 Brain Challenge to keep your Mind healthy https://www.neuronation.com/landingpage/method-makes-smarter-se-03/nn-opt/0?lang=en&lp-c=taboola&lp-m=method-makes-smarter-se-03&lp-a=brain02&utm_source=taboola&utm_medium=article&utm_campaign=method-makes-smarter-se-03&utm_content=brain02&lang=en&lp-c=taboola&lp-m=method-makes-smarter-se-05&lp-a=http%3A%2F%2Fcdn.taboolasyndication.com%2Flibtrc%2Fstatic%2Fthumbnails%2Fc4b2f82e0b1d7d3e65cf119f2aa83493.png&lp-k=msn-sweden&utm_source=taboola&utm_medium=Unik+metod+g%C3%B6r+dig+smartare+%28G%C3%B6r+detta+dagligen!%29&utm_campaign=method-makes-smarter-se-05&utm_content=http%3A%2F%2Fcdn.taboolasyndication.com%2Flibtrc%2Fstatic%2Fthumbnails%2Fc4b2f82e0b1d7d3e65cf119f2aa83493.png&utm_term=msn-sweden

#a
http://www.cogninova.com