. . http://www.cogninova.com
../links/mat.htm ../links/wrap.php?u=mat.htm&t=1500864334 #z

ÄTLIG: Penningört = Thlaspi arvense L.(synonymer:) penninggräs, punggräs, skillingar, skärvfrö http://linnaeus.nrm.se/flora/di/brassica/thlas/thlaarv.html

Glömda grödor http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1667&artikel=4530867

FOOD ../links/wrap.php?u=food.htm

Så här ska fisken stekas: Skölj och torka av fisken innan stekning. Krydda med salt och peppar. Värm Kockens Val riktigt varm och lägg i fisken. Sänk värmen när råvaran läggs i pannan så att ytan på fisken får en vacker, gyllenbrun färg. Kärntemperatur för olika fiskarter, filé: Lax: ca 48°C, Vitfiskar t ex torsk, kolja, sej: ca 52°C, Hälleflundra: 48-50°C, Plattfisk: 50-52°C, Marulk: 47-58°C, Havskatt: ca 52°C, Hajfiskar: ca 52°C, Tonfisk: 31°C (Lägg till ca 4°C för hel fisk) Tillagningstid stekt fisk: Fiskfilé ca 2-3 minuter per sida, till de är gyllenbruna. Hel plattfisk: ca 4-5 minuter per sida. Rund fisk, t ex makrill: ca 5-7 minuter per sida.

a eclaires (kakor, choklad ovanpå, grädde inuti) mums!

Vi leker med smaker i chokladfabriken http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/647731?programid=950 Hur smakar en baconpralin? Eller en pralin med karljohansvamp? Välkommen till chokladfabriken och chokladlaboratoriet.

a eclaire http://search.yahoo.com/search;_ylt=A0oGdVdRzXVO2nMAVXil87UF?fr=sfp&fr2=&iscqry=&p=eclaire

wp eclaire https://en.wikipedia.org/wiki/%C3%89clair

odla gula ärtor m.m. - Maränger gjorda på spad från kikärtor http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/658188?programid=950 Visste du att man kan ersätta äggvitor i maränger med spadet från kikärtor på burk? Veckans Meny handlar om bönor, ärtor och linser, dvs baljväxter.

Näringen och grönsakerna http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/671926?programid=3737 Vad har hänt med tomaterna? Daniel Öhman och Malin Olofsson är tillbaka med nya delar i den prisbelönta serien Matens pris och granskar hur nyttiga grönsakerna egentligen är.

kallbryggt kaffe http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2842&artikel=6373352

yt katmer tarifi hamur isleri https://www.youtube.com/results?search_query=katmer+tarifi+hamur+isleri

Blå zoner och ayurveda – maten i ett större sammanhang De blå zonerna där man blir äldst i världen. Och mångtusenåriga indiska ayurveda. Hur ser de på maten? De blå zonerna är platser på jorden där man blir äldst i världen, där det finns flest 100-åringar. Och de håller sig friska. Costa Rica i Västindien, Sardinien i Medelhavet, ön Ikaria i Grekland och ön Okinawa i Japan. Och en del av sydöstra Sverige. Henrik Ennart är vetenskapsjournalist på Svenska Dagbladet och i boken Den blå maten berättar han om de blå zonerna. Och kocken Niklas Ekstedt har skapat recept inspirerade av Henriks kunskap. I programmet berättar Henrik om de blå zonerna. Om livet, och om maten. Finns det något gemensamt? Och hur smakar det? Det räcker inte med bra mat, utan maten sätts också i ett större sammanhang. Med de blå zonerna har den västerländska vetenskapen lyckats belägga det. Det som man i Asien har vetat i tusentals år. I Indien finns ayurvedisk medicin, som också sätter maten i ett större sammanhang. Ayurveda är en av världens äldsta medicinska läror, kanske 7000 år gammal. Och det praktiseras fortfarande i Indien. Ayurveda beskriver helheten, hur vi ska leva, äta och tänka för att må bra och tar hänsyn till kroppen och livsstilen. Och maten har alltid varit en viktigt del. Meny åker hem till den ayurvediska läkaren Kristofer Edlund för att lära sig mer.

= http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/698389?programid=950

Grötens renässans http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/695260?programid=950 Systrarna Jana Fröberg och Vanda Lönngren är galna i gröt. De har jagat världen runt efter grötens ursprung, historia och alla dess uttryck.

Fermenterat, syrat och jäst – så gör du och därför är det nyttigt http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/700896?programid=950 Från mjölksyrade grönsaker i Sverige till miso i Japan. Hur fungerar det egentligen?

Det nyttigaste du kan äta – gröna blad! http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/714986?programid=950 Meny går ut i skogen med en kock på jakt efter en nyttig sallad. Men också bladen i salladspåsen i livsmedelsbutiken är jättenyttiga.

= – Musöronen, de första späden på björk. Råa som de är, och när de är större kan man lägga in dem i vinäger. Och blåbär och lingon – bladen alltså. Lotta Nordmark arbetar på SLU, lantbruksuniversitetet i Alnarp och forskar bl a på så kallade babyleaves, primörblad, blad som man skördar i ett väldigt tidigt stadium. – De är väldigt nyttiga. Speciellt rucola och andra kålblad som minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Och så här års – när vi är inne i vårt sommarhalvår – är de odlade småbladen extra nyttiga.

=? http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/714986?programid=950&playchannel=132

Mattias vilda salladsmix http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=950&artikel=6423744

Mattias maskrosmarmelad http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=950&artikel=6423747

Ninas vilda salladsmix http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=950&artikel=6423754

Böcker om vad man kan äta i naturen http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=950&artikel=6423724

perenna grönsaker C:/Program Files/IM-Magic/Partition Resizer/ funkia björnrot rabarber jordärtskocker

Hosta till sallad och god Henrik http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/732548?programid=1667 Fleråriga, perenna, grönsaker har kommit i ropet. Det finns mycket mer än rabarber! Gustaf har fått några tips av Philipp Weiss, som skrivit en bok om perenna grönsaker. Bland prydnadsväxterna kan man hitta plantor som också är perenna grönsaker, säger Philippe Weiss. Maj-Lis och Ulla rensar ogräs och plockar trädgårdssnäckor på odlingslotten. Maj-Lis svarar på frågor om syréner, olvon, päronträd, tomat, fikon - och sparris, som ju för övrigt är en perenn grönsak!

alkoholfria drinkar https://www.ica.se/halsa/artikel/somriga-drinkar-utan-alkohol/

Apple ginger: Portioner: 8 dl 3 äpplen, 1 msk riven färsk ingefära, 1 citron, 2 dl kolsyrat vatten, 10 isbitar

... Skala och kärna ur äpplena. Skala och riv ingefäran. Pressa citronen. Mixa alla ingredienser slätt i en blender. Servera gärna med extra isbitar.

Mango colada: (Portioner: ca 7 dl) 2 lime (2 lime motsvarar ca 2 msk saft), 400 ml light kokosmjölk, 250 g fryst mango, 2 msk strösocker

... Pressa limen. Mixa alla ingredienser slätt i en blender och servera. Smaksätt gärna med skalet från limen.

Virgin strawberry daiquiri: (Portioner: ca 7 dl) 1 lime (1 lime motsvarar ca 1 msk saft), 250 g frysta jordgubbar, 33 cl sockerdricka

... Pressa limen. Mixa alla ingredienser slätt i en blender och servera.

Ginger tonic: (Portioner: ca 6 dl) 1 citron, 3 enbär, 2 tsk riven färsk ingefära, 5 dl tonic water, isbitar

... Pressa hälften av citronen och skiva resten. Mortla eller hacka enbären. Skala och riv ingefäran. Rör ihop citronsaft, enbär, ingefära och tonic till en ginger tonic drink. Låt dra några minuter. Lägg is och citronskivor i glas och fyll på med ginger tonic och servera.

Cold brew kaffe latte: (Portioner: ca 4 dl) 1 dl bryggkaffepulver, 2 dl kallt vatten, 2 dl hasselnöts mjölkdryck, 1/2 msk lönnsirap, isbitar

... Rör ihop kaffepulver och vatten och låt stå i en burk i rumstemperatur 8-12 timmar. Sila kaffet genom ett kaffefilter. Mixa kaffet slätt med hasselnötsdrycken och lönnsirapen i en blender. Häll upp i glas med is och servera.

Gurklemonad: (Portioner: ca 7 dl) 1 gurka, 1 citron, 1 dl vatten, 2 - 3 msk strösocker, 10 isbitar (+ extra till servering), Till servering: citronskivor

... Skala gurkan och skär i bitar. Pressa citronen. Mixa alla ingredienser slätt i en blender. Servera med citron och extra isbitar. För alla Fri från gluten, laktos, mjölkprotein och ägg. Tips Mixa med bladen från 1 kruka mynta.

Smaken som får det att vattnas i munnen http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/774730?programid=950 Om svenska superbär och andra sura smaker. Surt – en komplicerad och svårdefinierad grundsmak.

... nyponsoppa http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=950&artikel=6511251

= 2 liter nypon (nypon från vresros går också bra) 1 dl socker (eller mer om du vill) vatten ev lite vaniljsocker eller kanel Hemgjord nyponsoppa smakar så mycket mer än den köpta som bara innehåller runt 15 procent nypon. Gör så här: Plocka nyponen. Välj de mörkröda, men som fortfarande är hyfsat fasta i köttet. Skölj dem, ta bort den fnasiga blomresten och dela dem på mitten. Du behöver inte rensa bort kärnorna. Lägg allt i en stor gryta. Häll på vatten så att nyponen täcks. Koka i 20 minuter tills nyponen är mjuka. Dra grytan från värmen. Mixa till en jämn smet med mixerstav (kärnorna kommer att förbli hela). Pressa allt genom en finmaskig sil. Släng kärnresterna. Värm på nyponsoppan lite till, späd med vatten så att den får en bra konsistens och smaksätt med socker och kryddor.

Toppenår för skånskt vin http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=6516367

Framtidens vete är gammalt http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/780563?programid=950 Vete är världens viktigaste gröda. Men också omdiskuterad. Är framtiden att gå tillbaks i historien? : Niclas Dagman är tolfte generationen på gården i Täng i Skaraborg. Han odlar gamla vetesorter som Ölands lantvete. – Det hittades på Öland på 1940-talet, berättar han. Det funkar bättre att odla ekologiskt än de moderna vetesorterna. Det anpassar sig till det lokala klimatet, smakar mer och innehåller mer näring. – De gamla sorterna klarar dessutom sjukdomar bättre. Vetet är det sädesslag som betytt och betyder allra mest för människan. Det sädesslag som gjorde oss bofasta. Världens viktigaste gröda. Som vi förädlat i tusentals år. Men alla är inte nöjda med dagens supereffektiva moderna vete. Alltfler tittar åt gamla sorter, så kallade lantveten, men också till vetets föregångare spelt, emmer och enkorn. För smaken, näringen och hur de är att odla. – Vi får äta 20 procent mer av de nya sorterna för att få oss lika mycket näring som finns i de gamla sorterna, säger Niclas. – Ska du hitta på nåt nytt så ska du titta i backspegeln. Mjölnarna Therese och Claes Rostedt visar runt i kvarnen på Forsa Kvarnagård i Sävsjö i Småland. Kvarnen har varit i familjens ägor i generationer och drivs fortfarande med vatten. Mjölet stenmals, vilket bevarar mer näring än den modernare och vanligaste valsmalningsmetoden. De moderna vetesorterna ger stora skördar. Men folk fick bristsjukdomar för att mjölet inte var lika nyttigt. Istället för att gå tillbaka till de gamla sorterna – de fungerar inte så bra i det industriella bakandet – tillsatte man vitaminer till mjölet. Resultatet blir dock inte detsamma. Kerstin Fredlund, läkare och doktor i livsmedelsvetenskap tycker att vi ska nyansera begreppet avkastning. – Kanske är avkastningen vad gäller näringsämnen viktigare än mängden säd, säger hon. Globalt sett är detta ett stort problem med att det är för lite näring i grödorna. Varför dyker det ibland upp mjölbaggar eller mjölmott i mjölet? Erling Koch, ansvarig för mjölkvarnarna på Lantmannen Cerealia, förklarar hur vi bäst förvarar mjölerna hemma. Och konstaterar: – Det är ingen skillnad på konventionellt eller ekologiskt mjöl. De har lika mycket eller lite ohyra. Ohyran kanske är läskig, men krypen är inte farliga. De kan till och med ätas…

Bagarens alla hemligheter http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/778796?programid=950 Hur går det egentligen till när bagare bakar bröd? Meny kollar in i detalj i veckans program. ... Kattknådning https://www.youtube.com/watch?v=1piWXDIFpnM&feature=youtu.be

den-hemlige-kocken http://www.adlibris.com/se/bok/den-hemlige-kocken-det-okanda-fusket-med-maten-pa-din-tallrik-9789170373893?utm_source=bing&utm_medium=cpc&utm_campaign=Titlar%20och%20f%C3%B6rfattare&utm_term=Hemlige%20kocken&utm_content=Titlar%20%C3%A5terskapad%2012%20maj%202016 Matmolekyler : kokbok för nyfikna http://www.adlibris.com/se/bok/matmolekyler-kokbok-for-nyfikna-9789174751031

Smaken som får det att vattnas i munnen Om svenska superbär och andra sura smaker. Surt – en komplicerad och svårdefinierad grundsmak. Grundsmakerna är sött, salt, surt, beskt och umami. Tidig höst innebär massor av färska svenska bär. Surt! – Havtorn och rönnbär är de suraste bären, säger Kimmo Rumpunen, forskare och växtförädlare på Sveriges lantbruksuniversitet i Balsgård i Skåne. Han jobbar just nu med att få vinbär och havtorn att bli ännu godare. Dvs mindre sura. – Hur vi uppfattar ett bär handlar om balansen mellan socker och syra. Ett bär med lägre syra kommer att uppfattas sötare trots att sockermängden är densamma. Rönnbär, rosenkvitten, blåbär, krusbär, björnbär – det finns massor med sura bär. Olika bär har också olika syror. Äppelsyra, citronsyra, askorbinsyra, vinsyra, kinasyra och ellagsyra. I annan mat finns andra syror, som ättikssyra, smörsyra och propionsyra. – I livsmedel handlar det om organiska syror, säger Gunnar Hall, till skillnad från saltsyra, svavelsyra och fosforsyra som är exempel på mineralsyror. Gunnar är forskare på SP food & bioscience, Sveriges tekniska forskningsinstitut, avdelningen för sensorik och arom, hur vi med våra sinnen upplever maten. – Syrasmak är mycket mer komplicerat än att det bara smakar surt. Det sura mäts i PH-värde. Andelen vätejoner i en lösning. – Det är inte bara vätejonen vi känner när vi smakar en syra, utan det är en massa andra stimuleringar, smaker och dofter som blir vår upplevelse. Citronjuice och Coca-cola har t ex samma PH-värde. – Syrasmakerna är väldigt komplexa, säger Gunnar Hall. De kan till och med få det att smaka strävt och kärvt. Därtill påverkar syran andra smaker, så att de smakar mer eller mindre. Och syra används även som konserveringsmetod och som tillagning. Syran tillför mycket positivt till vår mat. Och ändå snörper vi instinktivt ihop ansiktet när vi smakar på det. – De är sura för att vi inte ska äta dem, säger Kimmo.

= http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/774730?programid=950

wp sumak https://sv.wikipedia.org/wiki/B%C3%A4rsumak

wp Glukos-6-fosfatdehydrogenas https://sv.wikipedia.org/wiki/Glukos-6-fosfatdehydrogenas

... Röda blodceller har inga andra sätt att bilda NADPH från än genom enzymet glukos-6-fosfatdehydrogenas. Personer med brist på detta enzym kommer att få röda blodkroppar som är väldigt känsliga för oxidativ stress. Detta gör att blodcellerna lätt brister när nivåerna av fria syreradikaler ökar. Detta sker exempelvis vid infektioner, intagandet av vissa läkemedel samt av viss föda. Framför allt bondbönor, även kända som favabönor, har denna effekt. Därför kallas enzymbristen för just favism. Sjukdomen är en X-bunden recessiv genetisk sjukdom, vilket medför att män oftare drabbas av den än kvinnor, eftersom de bara har en X-kromosom. ...

Ljud – det bortglömda smaksinnet http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/807075?programid=950 Ljud och mat hör ihop. De ljud som maten skapar. Och de ljud som vi har runt maten när vi äter den. Man kan rentav krydda med ljud.

Allt ljus på löken! http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/810065?programid=950 Löken är anonym. Den glöms ofta bort av butikspersonalen. Och ändå använder vi lök i nästan all mat. Frågan är om det inte är världens mest använda grönsak.

mat-lupin

... https://sv.wikipedia.org/wiki/Lupinsl%C3%A4ktet

senap MENY http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/821209?programid=950 isotiocyanater

restaurang Damaskus i Malmö - syrisk

Mellanösterns godaste mat hotas av kriget http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/845281?programid=950 Också matkulturen är ett offer i det fruktansvärda kriget i Syrien. Fröer har smugglats ut ur landet för att räddas.

never eat http://www.vtapersolution.com/avoid/?gclid=COLRtvKcptMCFYuOGAodKWsHKg

odla matpark http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/875559?programid=1667

Maten som får toppidrottarna att prestera http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/878250?programid=412

#a
http://www.cogninova.com