. . http://www.cogninova.com
../links/nobel013.htm ../links/wrap.php?u=nobel013.htm&t=1511481730 #z

"Hade ingen tanke på att det var värt Nobelpris" http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5669467 Nobelpristagarna i kemi 2013 Martin Karplus, Michael Levitt och Arieh Warshel. Foto: TT Tre får dela på Nobelpriset. Kemipriset går till Martin Karplus, Michael Levitt och Arieh Warshel. Kemiska reaktioner kartläggs på datorer Radio Sweden på engelska: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2054&artikel=5669484 Chemistry Prize shared for computer process programs Frågor och svar om Kemipriset: Vetenskapsradion chattade. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5668879 | Allt om Nobelpriset http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3944&grupp=12460

Tre får dela på Nobelpriset i kemi 2013 Uppdaterat: onsdag 9 oktober kl 16:55 (publicerades onsdag 9 oktober kl 11:49) , Ekot Nobelpristagarna i kemi 2013 Martin Karplus, Michael Levitt och Arieh Warshel. Foto: TT Nobelpristagarna i kemi 2013 Martin Karplus, Michael Levitt och Arieh Warshel. Foto: TT. Det blir Martin Karplus, Michael Levitt och Arieh Warshel som får dela på Nobelpriset i kemi 2013. De får priset "för utvecklandet av flerskalemodeller för komplexa kemiska system". Kemiska reaktioner kartläggs på datorer Läs mer: Frågor och svar om årets Nobelpriset i kemi Vetandets värld om Nobelpriset i fysik 2013 Nobelpriset | Allt du behöver veta om Sveriges finaste pris FLER LJUDKLIPP Nyvaken Martin Karplus pratar med Vetenskapsradion Arieh Warshel: "Fick inte svara i telefon" Michael Levitt: "Gillar Sverige" – Årets Nobelpris handlar om att flytta de kemiska experimenten till cyberrymden, sade Staffan Normark, ständig sekreterare vid vetenskapsakademin, vid presskonferensen. På 1970-talet lade pristagarna grunden till de kraftfulla program som numera används för att förstå och förutspå kemiska förlopp. Verklighetstrogna datormodeller har blivit avgörande för de flesta framsteg som görs inom kemin. – Jag hade säkerligen ingen tanke på att det skulle vara Nobelprisvinnande arbete, säger Michael Levit. När Vetenskapsradions Gustaf Klarin fick tag på Michael Levitt berättade han att han hade ringt till sin 98-åriga mamma när han fick veta att han får priset. Levitt ser fram emot att komma till Sverige, där han varit flera gånger tidigare. – Man känner sig alltid välkommen som forskare i Sverige, säger Míchael Levitt till Vetenskapsradion. Under presskonferensen medverkade pristagaren Arieh Warshel via telefon från Kalifornien och svarade på frågor. – Jag känner mig extremt glad, säger Arieh Warshel. Han fick frågan om vad upptäckten innebär och svarade så här: – Vad vi har gjort är att utveckla en metod som tillåter oss att se hur proteiner verkligen arbetar. Det är som att titta på en klocka och se hur den ser ut inuti, hur den verkligen fungerar. Arieh Warshel är amerikansk och israelisk medborgare och föddes 1940 i Kibbutz Sde-Nahum, Israel. Han är i dag verksam vid University of Southern California, Los Angeles, USA. Martin Karplus är amerikansk och österrikisk medborgare. Född 1930 i Österrike och verksam vid Université de Strasbourg, Frankrike och Harvard University, Cambridge, USA. Den tredje pristagaren Michael Levitt är amerikansk, brittisk och israelisk medborgare. Han är född 1947 i Sydafrika och verksam vid Stanford University School of Medicine, Stanford, USA. De tre pristagarnas arbeten var banbrytande eftersom de lyckades få Newtons klassiska fysikaliska lagar att samarbeta med den fundamentalt annorlunda kvantfysiken. Tidigare hade kemister ställts inför valet att använda antingen eller, när det kom till att simulera kemiska reaktioner. Den klassiska fysikens beräkningar var enkla. Problemet var bara att de inte klarade av att simulera kemiska reaktioner. Den som ville följa ett förlopp var i stället tvungen att använda kvantfysiken. Men dessa beräkningar krävde en enorm datorkraft och gick bara att använda på små molekyler. Enligt Vetenskapsakademin tog årets Nobelpristagare i kemi det bästa från dessa två världar och utarbetade metoder som nyttjar både klassisk fysik och kvantfysik. I dag, konstaterar akademin, är datorn ett lika viktigt experimentellt verktyg för kemister som provröret. I dag är simuleringar så verklighetstrogna att de till och med kan förutspå utfallet av traditionella experiment.

Kemiska reaktioner kartläggs på datorer http://sverigesradio.se/sida/play.aspx?ljud=4721925

Frågor och svar om årets Nobelpriset i kemi http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5668879

Vetandets värld om Nobelpriset i fysik 2013 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=412&artikel=5667388

Nobelpriset | Allt du behöver veta om Sveriges finaste pris http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3944&grupp=12460

Nyvaken Martin Karplus pratar med http://sverigesradio.se/sida/play.aspx?ljud=4721611

Arieh Warshel: "Fick inte svara i telefon" http://sverigesradio.se/sida/play.aspx?ljud=4721615

Michael Levitt: "Gillar Sverige" http://sverigesradio.se/sida/play.aspx?ljud=4721601

"Oh my God, oh my God" - Three share Nobel Medicine Prize http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2054&artikel=5667117

= Nobel laureates James Rothman, Randy Schekman and Thomas C. Südhof Photo: Janerik Henriksson / TT Three scientists, whose work focused on the machinery regulating the transport system in human cells, have won the 2013 Nobel Prize for Physiology or Medicine, announced in Stockholm today. "The Nobel Assembly has today decided..." http://sverigesradio.se/sida/play.aspx?ljud=4718755 Nobel Committee Chair: "Location and timing are everything." http://sverigesradio.se/sida/play.aspx?ljud=4718863 FLER LJUDKLIPP "Profoundly honoured" - James Rothman on receiving the call http://sverigesradio.se/sida/play.aspx?ljud=4718901 "That's it, that's it" - Nobel Prize laureate Randy Schekman http://sverigesradio.se/sida/play.aspx?ljud=4719005 The winners are Americans James Rothman of Yale University, Randy Schekman of the University of California and German biochemist Thomas C. Südhof of Stanford University. "The 2013 Nobel Prize honors three scientists who have solved the mystery of how the cell organizes its transport system," said Professor Juleen Zierath, chair of the Nobel committee. Known as vesicle traffic, the discoveries have helped us see how individual cells work, and what happens when the transport in the cell goes wrong, such as in botulism or tetanus. The discoveries, made in the seventies, eighties and nineties also have their uses in finding out what goes wrong when someone has diabetes. Speaking to Swedish Radio's Science Department, Professor Scheckman says his wife guessed exactly who was calling their California home in the middle of the night: "She woke up when she heard the phone ring, and I heard her voice immediately saying 'That's it, that's it'", he said, "I jumped out of bed and heard the phone ring again, and realised what time it was, and I thought 'This must be it.'" "I then hugged my wife, and repeatedly said 'Oh my God, oh my God'", he added. The three laureates will split the prize money of SEK 8 million (US$ 1.25 million) awarded on Dec. 10, the anniversary of the death of Swedish scientist and inventor Alfred Nobel, who created the prizes in his will. Listen to Radio Sweden's interview with Prof. Juleen Zierath from December 2012 http://sverigesradio.se/sida/play.aspx?ljud=4718905

Nobel delay due to academy discussions http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2054&artikel=5669200 Published: onsdag 9 oktober kl 09:17 , Radio Sweden Gunnar Ingelman, Staffan Normark, Olga Botner tillkännager Nobelpriset. Foto: Jonathan Nackstrand/AFP Photo/Scanpix. Yesterday's physics announcement. Photo: Jonathan Nackstrand/AFP Photo/Scanpix. The delay in announcing Tuesday's Nobel Prize for Physics was due to discussions within the Swedish Academy about who should win the prize, Swedish Radio's Science Department reports. The announcement was one hour late, and some guessed the delay was due to problems getting hold of the laureates, but according to Swedish Radio the real reason was heated discussions about whether the prize should also go to the scientists at CERN that carried out the experiments that proved the theories of Francois Englert and Peter Higgs were correct. According to Academy member Anders Bárány several Academy members wanted others than just the winning theorists to get the prize, Swedish Radio reports. "I think it is very unfair", he told Swedish Radio, "It is the first time ever that they list all the names in the motivation like that, such as CERN and the two detectors ATLAS and CMS, but I don't think they should be happy with just that." Today sees the announcement of the Nobel Prize for Chemistry at around 11.45am CET.

Nobelpriset i medicin eller fysiologi 2013 http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3944&grupp=12460&artikel=5667033 Måndag 07 oktober 2013 kl 10:08, Vetandets värld http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=412 2 dagar sedan ... Vetenskapsredaktionen sänder direkt från Nobelförsamlingens tillkännagivande på Karolinska institutet. Programledare är Annika Östman och ... Vetandets värld : Nobelpriset i medicin eller fysiologi 2013 20131007 12:10 http://sverigesradio.se/api/radio/radio.aspx?type=broadcast&id=4718795&codingformat=.m4a&metafile=asx

HORMONSTÖRD CELLTRAFIK? http://kemikaliedetektiven.se/wordpress/2013/10/07/hormonrubbad-trafik/

Vetenskapsredaktionen sänder direkt från Nobelförsamlingens tillkännagivande på Karolinska institutet. Programledare är Annika Östman och Lars Broström och de har experthjälp av Urban Lendahl som är professor i genetik vid institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Karolinska Institutet och ledamot av KI:s Nobelkommitté. Årets pristagare är James E Rothman, Randy W Shekman och Thomas C Südhof. Forskningen som belönas handlar om vesikeltransport, cellernas transportsystem. Man kan likna cellernas transportsystem vid trafiken i en stor stad. Komplext och det behövs en minutiös organisation. Om det inte fungerar blir man sjuk, tex. diabetes. Mer information om årets medicinpris(eng) (pdf) http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/medicine/laureates/2013/med_image_press_eng.pdf

Så funkar Higgs-partikeln http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3944&grupp=12460&artikel=5669693 Den 4 juli 2012 går till historien som dagen då de slutgiltiga bevisen på att man funnit Higgs-partikeln presenterades för världen. Fysiker har letat efter den sedan 1960-talet och detta var utan tvekan förra årets största vetenskapliga händelse. I tisdags stod det också klart att fysikerna Peter Higgs och Francois Englert belönas med Nobelpris för teorierna som lett fram till genombrottet. Men vad är en Higgs-partikel och hur påverkar den oss? Förra sommaren fick fysikerna på forskningscentret CERN utanför Genève höra talespersonerna för experimenten Atlas och CMS berätta om belägg för en ny partikel. Jublet och applåderna ville aldrig ta slut. Mer jubel blev det när de fick reda på att det blir Nobelpris för det som populärt kallas Higgs partikel. Nu har forskarna haft tid på sig att förfina sina undersökningar och ta reda på mer om Higgs-partikelns egenskaper. De har mycket mer data än de hade sommaren 2012 och hittills stämmer allting med vad teorierna förutsade om Higgs. Man kan nu passa in partikeln i standardmodellen för hur universum är uppbyggt och komma ett steg vidare mot att ta reda på vad mörk materia egentligen är för något. När presskonferensen där tillkännagivandet av årets fysikpris blev så försenad att vi inte hann få reda på vilka pristagarna var innan programtiden tog slut, innebar det också att vi inte fick chans att prata Higgs på riktigt. Därför sänder vi ett Vetandets Värld från i våras som vår dåvarande medarbetare Maria Gunther-Axelsson gjorde och som är en liten grundkurs i vad Higgspartikeln är och hur den funkar.

Nobelpriset i medicin eller fysiologi 2013 20131007 12:10 http://sverigesradio.se/topsy/ljudfil/4718795.m4a

= http://lyssnaigen.sr.se/Autorec/ET2W/P1/Vetandets_varld/2013/10/SRP1_2013-10-07_121000_1195_a96.m4a

wpe Peter Higgs http://en.wikipedia.org/wiki/Peter_Higgs

Higgs och Englert får Nobelpriset i fysik 2013 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5667977

Peter Higgs och François Englert delar på Nobelpriset i fysik 2013. Klicka för grafik - Higgspartikel http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5178853 Peter Higgs och François Englert får 2013 års Nobelpris i fysik. De delar årets pris för sina teorier om hur partiklar får sin massa. "Något oerhört litet" http://sverigesradio.se/sida/play.aspx?ljud=4720506 Dramatik när Nobelpriset i fysik ska presenteras http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5668313 Nobelpriset | Sveriges Radios samlade material om Nobelpriset http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3944&grupp=12460 Tidigare fysikpristagare: 2012: Fransmannen Serge Haroche och amerikanen David Wineland får priset "för banbrytande experimentella metoder som möjliggör mätning och styrning av enstaka kvantsystem". 2011: De tre amerikanerna Saul Perlmutter, Adam Riess och Brian Schmidt belönas sin upptäckt att universum expanderar i en allt snabbare takt. 2010: Priset delas av de båda ryssarna Andre Geim och Konstantin Novoselov, som med hjälp av blyerts, en bit tejp och en vild idé upptäckte ämnet grafen - ett nanometertunt supermaterial som är starkare än stål och ändå lätt och flexibelt. -Jag är väldigt, väldigt glad över den här hedrande utmärkelsen, sa Francois Englert. Dagens prisutdelning blev dramatisk. Pristagarna skulle ha tillkännagetts 11.45 men presskonferensen fick flyttas fram flera gånger innan den till slut kunde inledas 12.45. Det var först efter en mycket livlig och utdragen debatt som professorerna på Kungliga Vetenskapsakademien kunde enas. – Det tycker jag att man kan säga. Så här ska en Akademie vara; livlig och med mycket debatt, berättar Per Carlsson, som var med. Vad som sas på mötet är sekretessbelagt i 50 år. Men troligen gällde diskussionen ifall en del av priset skulle kunna gå till de tusentals forskare vid Cern-laboratoriet i Schweiz, som förra året efter decenniers sökande hittade den gäckande higgspartikeln. Så blev det inte, men KTH-fysikern Jonas Strandberg, som arbetat på Cern är inte besviken. -Jag är personligen inte besviken. Visst hade varit jättekul att få ett nobelpris till Cern, som hade varit alternativet, men jag tycker personligen att det är bra att man inte ger nobelpris till organisationer, säger en av Cern-forskarna Jonas Strandberg på KTH i Stockholm. Till slut kom ändå presskonferensen igång och Higgs och Englert kunde presenteras som årets pristagare. 1964 kom de båda, oberoende av varandra, med samma teori. Först 2012 bekräftades den genom upptäckten av den så kallade Higgspartikeln vid Cernlaboratioriet. Upptäckten av partikeln har kallats för en av de största i vetenskapens historia. Den bekräftar den rådande teorin om universum genom att den förklarar varför alla andra partiklar har massa. Teorin är en central del i fysikens standardmodell som beskriver hur världen är uppbyggd. Allting består av några få byggstenar, materiepartiklar. Dessa partiklar styrs av krafter som förmedlas av kraftpartiklar som ser till att allt fungerar som det ska, enligt Vetenskapsakademin. Higgspartikeln förklarar med andra ord vår egen existens. Utan massa skulle det inte finnas stjärnor, planeter eller människor. I ett förproducerat uttalande, förmedlat av universitetet i Edinburgh där Peter Higgs är professor emeritus, säger han: "Jag är överväldigad av att få motta priset och jag tackar Kungliga svenska vetenskapsakademien. Jag vill också gratulera alla som bidragit till upptäckten av den här nya partikeln och jag tackar min familj, mina vänner och kollegor för deras stöd." Peter Higgs föddes 1929 i Newcastle i England. Han utbildade sig vid Kings College i London där han tog sin doktorsgrad i fysik 1954, men är mest förknippad med universitetet i Edinburgh i Skottland där han varit verksam under större delen av sitt liv. Han lade fram sina tankar om det som skulle komma att kallas Higgspartikeln i en artikel i Physics Letters 1964. Samma år beskrev han sin teori mer exakt i en andra artikel - som dock refuserades av tidningen eftersom artikeln "inte har något uppenbart värde för den fysiska vetenskapen". Higgs ändrade lite i artikeln och skickade den till en annan tidskrift, Physical Review Letters, där den publicerades. François Englert är belgisk medborgare. Han föddes 1932 i Etterbeek. Han är professor emeritus vid Université Libre de Bruxelles i Bryssel. Englert och Higgs föreslog, enligt prismotiveringen, oberoende av varandra föreslog teorin om hur partiklar får sin massa samtidigt 1964. Milan Djelevic milan.djelevic@sverigesradio.se Hanna Birath hanna.birath@sverigesradio.se 2 blogginlägg länkar till den här artikeln: Obamas fredspris, en jätteskandal http://www.bilderblogg.se/politik/obamas-fredspris-en-jatteskandal.htm Bilderblogg.se Surt sa räven – Nobelpriset i fysik. http://norah4you.wordpress.com/2013/10/08/surt-sa-raven-nobelpriset-i-fysik Norah4you's Weblog

Higgspartikeln är uppkallad efter den brittiske fysikern Peter Higgs, som på 60-talet föreslog en mekanism som kan förklara hur partiklar får sin massa, undantaget är till exempel fotonen som inte har någon massa. Higgspartikeln är en effekt av denna mekanism.

HIGGS ../links/wrap.php?u=higgs.htm

#a
http://www.cogninova.com